Aftonbladet – 18 september 1838, sida 2

något mytt I denna vägen att andraga; men hans både i början och slutet af skriften framkastade önskan att blifva uppsökt och hedrad med någon personlig utmärkelse, tycks vara alltför egenkär, hälst då man ej beköfver läsa mer än några sidor, för att igenkänna honom på målföret, och han har dessutom sjelf lemnat allmäaheten all den upplysning den lärer önska, då han i slutet af skriften yttrar, att han törhända tvingas ånyo de se servir de eette plume constellge, qui a la vertu de faire parler les båtes comme autrefois. — (Att återtagaj till denna, under en lyeklig konstellation (förmodligen Lilla Björnens) invigda pennan, som ger måilföre åt nötet.)