Aftonbladet – 15 september 1838, sida 3

ss OR oo ss RE NE nn Hattar omviråde af perlband och prydda med fjäderbuska-. Mellanåt vandrade omkring hfdrängar i blitt och gu!t siden och försiltrade hattar, i bvilka små gula och blå fanor voro fästade, och buro omkring brickor med silfverkannor och bägare, för att bjuda förfriskningar. Från dansrummen visades en utsigt till den stora matsalen; der man redan dukide borden och de stora sockerslotten voro uppsatta, som föreställde det eröfrade Angdow. Under de fnellanstunder musiken tystnade, samlade sig de muntra bhbjeltarna till samtal under skämt och löje, och hvarbelst konungens namn nämndes, utropades det högt under pris och loford. Så tycktes glädjeu och förnöjsamheten herrska öfverallt, och den ytlge åskådaren skulle kunmat försäkra, att här eller iogenstädes fanss lyckan. Men ho är den, som vågar att bedöma ställvingen i ett hof efter hofmännens ansigten? Väl vandra!e Gustaf Adolf öfverallt omkring bland gästerna, med sin vanliga konungsliga vänlighet, och visste att säga hvar och en något förbindlgt ord, som lång tid efteråt gladde den tilltalade; men för den uppmärksamma åskådaren kunde det ej döjas, att ett tungt bekymmer hrilade på konucgens panma och tryckte hans bröst. Alven enkelrottningen gick omkring och försökte samtala vänligt med sina eynnvare och bekanta. Men oaktadt de mildå honingssöta orden, röjde vig i de skarpa dragen ganska tydligt missbelåterhet och harm. På den sköna Ebba Brahes panna — hov, som annars var hofvets stjerna, så väli sedesam muanterhet som skönbet, hvilade nu ett djupt svårmod och Axel Oxentjerna, konungens närmaste vän, dolde ej ett ovanligt allvar i sina lekar, Länge hade Gustaf Adolf sökt ostördt få tala nigra ord vid sin Ebba Brahe, under festens larm; men det tyektes som bon använde :l möjig fruntimmersfintlighet, för att undvika henom. Stundom var han så nära, att ban kuvde börja söga ett par ord; men så snart Ebba hade gifvit det första kalla cburu höfliga svaret, Var straxt någon annan till hands, till hvilken hen måste vända sig med ett par erd, och så blef allt förtroligare samtal slut. ad:ligen gick koDurgen ett ögorblick ut, och vid sin å:erkomst uppläckte hans skarpa blick strax Ebba stående ensam, stödd vid en fönsterpost. Hastigt och med en älskares otålighet trängde han fram gevom mängden, hvilken, bksom genom ett trollslar, delade gg i tvenne bayer, då rön såg bovuvogens brådska. Nu stod han bredvid den älskade, hvilken hans skickliga manöver bolagit all möjlighet till flykt; men hennoes kind var biek såsom en lilja, och en tår speglade sig i hennes blåa ögon. Hjertans aldrakäraste fröken, utropade Gustef Adolf och fattade hennes hand, ,hvsrföre demna grämelse i ert ansigte. Jag bönfaller vid den trogna kärlek jag till eder burit, att jemte mig tåligt afb:da den dag, då vår trobet hernes Mojestäts sinne öftervipmer, och min brinnande längtan hugsvalad blifvers. Alernådigaste herre och konuvg,, hviskade Ebba, under det tårar hölo på att qväfva hennes röst; jag fruktar, att hennes M:jestäts sinne aldrig Jåter beveka sig. Gud allena skall veta, hvad jag har lidit oeh måste dagligen !ida. Också säga mig alla misa vänner, att eders Majestälete höga kallelse ej tillåter att ban bindes vid en on ersåte. Menviskobjertat är föränderligt. Eders Majestätet kan äfven förändras, och Gud gifve det ej redan hade skett, tillade hon med en skarp blick på konungen. Nej jag fruktar et min dom är radan här skrifvern, fortlor hor vöndarde sig åt föpsterrutan; harvid drog hon sin hand undan och flydde. Gustaf Adölf stod en stund qvar, bestormad af de häftigaste rörelser. Harm, oro och ömhet stridde uti baus bröst; slutligen föll hen: blick på rut:n. Der stod med Ebba Brahes egen bandstil skrifvet: Jag är förnöjd med lycken min Och trekar Gud för nåden sinn; men med drottningers skarpa bokstäfver stod det derunder: Det ena eu vill och det andra du skell, Så plägar det gå i sådana fall. Det är således min mors ovilja, som allt. j mt ligger henne i bågen,, utropade Gustai Adolf. Men det tycker jag bör väl undanrödjas med tiden. Ack, vore Ebbas kärlek så FM ooo äifladAaA hos 8 8