Aftonbladet – 11 september 1838, sida 4

I de flesta Boklådor i Strckhom och Landzortsarna säljes å 6 Rdr 32 sk. banko HANDATLAS, utgifven af W. M. CARPELAN. Complett i 21 Blad. Om detta kartverk hafva chefen för Ko-gl. General-Landtmäterikortoret, Hr Öfversten och Riddaren sarl af Forssell, samt Rektorn vid nya elemonterskolen i Stockholm, Hr C. J. L. Almqvist, agifvit fölande intyg. På bogäran h:fr2 undertecknade granskat den af framlidne Öfversta Löjtnarxt W. M. Cerpelar utgifne Hand-Atl:s, och dervid funrit, att dsn högst fördelsktigt utmärker sig framför måvga andr: i samma väg. Ehuru den äfven fäster uppmärksamheten vid sådane ländernes fysiska förhbållarden. som intressera den i geografiens studium mera fr: mskridne, egnar den sig dock företrädesvis för skolbehofvet :åväl för sitt låsa pris, som isynnerhet för sin noggr-nuhet i detsljer — er egenskap, som den äger i högre grad är någor annan i Sverige hittills utgifven Atlas. Osktadt den icka är ovenligt rik på namn, måste man likräl erkänna utgifvarens urskijning att ej hafva utlemnat något af de vigtigaste. Det generella är framstäldt med sidan åskfdlighet, att det gerast faller i ögonen, hvar dem största höjden, eller slätten, eller floden, ech i a!lmänhet de vigtigrste purkterna af ett land finnar, Genom dessa inre förtjenster, äfvensem gerom redig och prydlig gravyr, jemför!iz med utländsk i stål, eger denna Atas sådane företrädan, att vi anse oss med fullt skäl kurna rekommendera den. Stockholm dsn 43 Aug. 1838 CARL af FORSSELL C. J. L. ALMQVIST., Förestående vitzord innebär en så tillräcklig rekommendation, att endast följande boskritning torde behöfra tilläggas, för att lemna fullständigt begrepp om kartornas beskaffonhet: 4) Bergsryggarne äro mer el er misdre starkt skugg:do, alltafter sin relstiva höjd, så att, då på on vanlig karta landet syaes lika högt äfverallt, de högsta och de lägra punkterna och slätterna genast falla i ögonen på de:sa kartor. 2) F1:lerna äro utmärkta med gröfre streck vid sina utlopp och eljest der de äro bredare, hvaremot linien åt leras ursprung till småningom afsmalnar allt efter som deras bredd i verkli, baten aftager; bredare floder äro sröfre markerade o. s. v., så ett vid första ögonkastet på kartan de förnämsta vattendragen genast bemärkes, På andra kartor deremot är en fiods bredd rärmsare ut!oppet tillskuren i vexten vida utöfver den varkiga proportionen, men temligen enformigt utmärkt nnder hela sitt öfriga lopp. 3) Höjden af berg, sjöar n m äre på flira ställen med siffror utsatta i Pariserfot, landets produkter och egenskipor efter vissa egioner u!märckte, t. ex Oivskogar, Skaogtattiga fält, Fält för boskapsskötsel, rika Visland, Sandfält, o. s v. Jemför ran med denna At!zs t. ex. Åkorlinds, så skall man fisna att den sednare alldeles äfrerflödar af orikigheter, att kvappast någon vik, hafsbugteiler landtunga är rätt nogrannt tecknad, stt berge2 äro lika öfver alt och nära nog äfven floderna, :tt bergsryggar äro dragna alldees på vinst cch förlust, der inga i verkligheten innas, 0. s. v. Mean behöfver blott so på Åkerlands karta öfver Skandinavion — ett lard, som väl eljest borde vara bekant för en Svensk — för att genast finna dessa oriktigheter. Der är t. ex. Ljusne elf alldeJes likformigt tecknad, ehu u den i verkligheten är på ett ställe utvidgad till en aflårg sjö, och en af dess ern:r uppspringer från ett par sjöar, som ej finnas hos Åkerland. Dylikt törhällande är med nästan alla Norrlindska flider. De böga bergen utefter flodstränderna äro ingenstädes tecknde, hvaremot ofartliga bergeryggar äro dragna der endast kärr o. d. finnes eller landet på sin höjd hair mera enstaka bergakuller, t. ex, emellan Lilla Lukå ech Piteå elf scmt sydost om Oviksfjällen och Storsjön, afligso från vattendragen. Sisom ofvan antydes, är denna Atlar företrädesvis: egnad för skolbehofset. Den har visserligen något mindre format än Åkerlands, men Jikväl ett dubbelt större än den såkallade Stielerska ätlasen, som myeket begsgaats i skolor, och skijer sig i priset ej mycket från denne,