nnehåller om hans sak föjande ur dets:mma 1itdragna, närmare underrättelser: A-tilleristen Asker är beslägtad med en vaktnästare vid namn Olof Lindström, bos hvilken Thomee är boende, och Asker besöker stualom denna slägtinge, i hvars rum han vid sidana tillfällen ofta träffat Thomå:, hvilken alltjemt sökt samtal angående offentliga ärender och förhandlingar, derunder han, som orden lyda, i synnerhet klandrat H. M. Konungens sam krigsmaktens handlingar, utan att likväl Asker vid dessa yttranden fästat sådant afseende, att han trott sin rigsmannapligt fordra någon angifvelse derom. Men den 6 e. m. hade Thomåe, emellan I och 10 på förmiddagen, uti bemälte Lindströms rum, samt i åberopade och vid polisundersökningen afhörda viitnens närvarej på det mest hånliga och afskyvärda sätt utlått sig om Konungens person, så att Asker ansett sig förpligtad att derom göra anmälan. Angfeade förloppet dervid berättade Asker, att, under det han, vid sistnimode tid, jemte tvenne andra uppgifna 7 personer, under Lindströms frånvaro varit inne i dennes rum, hage Thomdce dit inkommit och, efter ett kort samtal med Ås er, tagit uti handen dennes i rummet bori:laggda sabel, och tillfrågat Asker, huruvida kingin blifvit firgad uti våra lamdsmöäns blod? Hvad den krigsman väl vore värd, som lät förleda sig till, såsom Thomees ord fallit, sådana galenskapers? och när Thomee å dessa sina framställningar icke af Asker erhållit något svar, hade Thomee yttrat, alt sådana officerare skulle spottas uti synen,, äfvensom Thomee i alimönhet om krigsbefälet haft smädliga utlåtelser. Vidare, och utan att någon af de i rummet närvarande personer med Thome2 ivlät sig uti samtal, i det af honom åvägabragta ämne, hade Thomee, med bebhiållande i handen sf Askers sabel, fällt yttranden om Konungen och Hans hus, som i protokollet äro ordagrannt upptagna, men som vi anse oss icke kunna här återgifva, med undantag af slutet, som lydde så: att nhvarje krigsman och soldat borde bryta af sina svärd och icke lydx, utan hålla med folket och att om en började, så gjorde nog andra efter, — Då Asker och de i rummet närvarande icke fästat någon vidare uppmärk:samhet vid Thomåe:es yttranden, än att Asker förklarat, att ien ed man svurit skall man hålJlan, hade Thomee derefter icke fortsatt samtalet, utan aflägenat sig, med yttranzet: i den !Isaken komma vi ieke öfverens.n ) De vid tillfället närvarande tvenne andra perIsoner hafva, såsom vittnen afhörda, till alla delar bekräftat hvad Asker sålunda beorättat.n