an genom öknen tågade mot Bagdad, dit han endast hade 19 dags-marscher qvar. Han hoade sålunda icke blott Bagdad, utan äfven allaf; undra vid Eufrat belägna handelsplatser. Något dessa uppgifter torde väl vara öfverdrifvet,!;. men åtskilligt är likväl sannt, och en ny förlägenhet synes härigenom förestå Porten. . r Norra Amerika. er 5 : ri Uisigten för handeln och rörelsen hav mycket förbättrat sig, sedan bankerne i början aflq, Augusti åter börjat sina kontanta utbetalningar; ). och man blifvit öfvertygad, att regeringen ej mer kan utöfva ett så ofördelaktigt inflytande ar af på landets penningeförhållanden, som hitills. ij, Deremot hafva elementerna förorsakat nya ska-ir dor, som något förmörka dessa glädjande u!sigter. Eaorkan har i Boston och Filadelfia öf-j, verändakastat hus och dödat flera menniskor,z och i staden Hudson har en eldsvåda ödelagt 60 hus. Förlusten beräknas till 20,000 P. St. Canada. ordningens återställande. Likväl felas icke försök å de s. k. Royalisternes sida att helt och ( s Lord Durham fullföljer med ifver och eneri gi den bana han börjat till landets lugnande och . hållet förkrossa det besegrade Franska partiet. !; Domstolarnes verksamhet mot de fångne rebellerne fortfar. Den 30 Juli hade den till döden dömde Moreau blifvit afrättad i Niagara, och krigsrätten i Toranto hade dömt 16 rebeller till döden. Parker och fyra andra, som jemte honom flytt ur fängelset, hafva blifvit gripna. De till Bermuda afskickade Canadenserne hade ditkommit; och man har tillåtit dem obehindradt vistas på ön, mot deras hedersord att icke fly derifrån — Sir John Colborne re-l, ser längs Ofra Canadiska gränsen, för att un-. dersöka de bästa ställena till fästningsverks anläggande. L DEN POLITISKA UTVECKLINGEN I DANMARK. Flera symptomer hafva i sednare tider visat, : att folket i Danmark gjort ansenliga framsteg i politisk bildning. Vid alla de sammankomster, provincial-ständerna hållit under de få år, denna instilution varit i verksamhet, har man sett män uppträda, som med nit och allvar talat för folkets rättigheter och det allmänna bästa. Än har det varit tryekfriheten, än sparsamhet och offentlighet i stats-afgifterna, än något annat ämne af vigt för landet, som eldat talarne, och man har af de hedersbetygelser, hvårmed desse vid hemkomsten blifvit mötte af sina medborgare, kunnat finna att sinnet för det offentliga är vidt utbredt i Danmark. Till och med hes bönderne, den samhällsklass, af hvilken man i anseende till dess sysselsättningar och hittills missvårdade eppfostran minst skulle tycka sig äga skäl vänta något serdeles deltagande för allmänna angelägenheter, har dock-ett sådant visat sig. Årsdagen af deras befrielse från den tryekande lifegenskapen firades t. ex. innevarande år med stor entusiasm af allmogen öfverallt i det egertliga Daemark, och man såg till och med rege-:; ringen träda emellan med ett förbud, att ingen! allmän gudstjenst, såsom folket ville, finge utmärka dagens högtidlighet! Det ena med det andra visade, att frihetens goda djupt värderades af de befriade, och att styrelsen med en viss skygghet såg denna anda hos allmogen. Detta politiska lif, som tiden och dess händelser väckt inom de olika, samhällsklasserna har också redan börjat i någor mån bära frukt för landet, ehuru de högst ofullkomliga former, uxder hvilka det ännu kan ge sig luft, hindra det att verka så välgöramde det annars skulle kunma. — Lamdtständerna äro såsom politisk institution visserligen blott en halfhet, så länge de icke äga beslutande — endast petitionsrätt; men de hafva dock redan under sin korta tillvaro på ett välgörande sätt ingripit i det allmänna lifvet. Dels har regeringen i åtskilligt lyssnat till folkrösten, sådan den wtalat sig i dessa församlingar, dels (och detta torde vara det vigtigaste) uppfostra de efterhand nationen för en högre politisk frihet. Det är fåfängt att i längden tänka sig enväldets fortfarande i ett land, der folkets ypperste nästan hvarje år komma tillsammars för att diskutera de allmänna amnmaläganhatanmana ach flat föllar damma ommad