Aftonbladet – 8 september 1838, sida 2

KE nn a ooo samma persorer hemburos åt korungen af Rom j och sedermera åt hertigen af Bordeaux. Att man med entusiasm Jät fira dessa båda barns födelse, är lätt begripligt. Napoleons son var första ättlipgen af en ärofuli sam; hertigens af Berry son kunde äfvenledes, om man ej skydde några hyperboler, lättligen kallas ett underbarn; båda uppfyllde sin tids dyvastiers förhoppringar. Men Ludvig Filips familj? Är hon då så nära sitt utslocknande, att man kan belsa den nyfödde som en räddare? Har icke konungen fem söner, som alla i sinom tid kunna få b:rn, Loch lofva sin fader en skara efterkommande, ,talrikare än Abrshams barn? Om bertigen :f -Orlesns cj haft nigra bröstarviogar, rå, så I skulle, eniigt lagen af den 7 Augusti, hertigen (af Nemours uppstigit på throneo. Hvad olycka hade väl derigenom böndt? Hvarföre frejdar man sig då så lifligt öfver :itt veta segraren af Konstantineb utesluten frin thronföljden, och nedsatt till den icke serdeles lysande heiIgerheten af stamfader för en sidolrie? Vi skulle förstå denra gläcje, om Ludvig Filip re son vore en feg stack:re, ett dumhufvud, eller botade att blifva en tyrapn. Men hafven J licke hundrade gånger förtäljt oss om hans mod, hans ialarger och hans stora egenskaper? LS äfven cm hin icke äger rågra sådane, bed, I brydden J er derom, J konstitutionella politiei, som påstån att, för stt regera (regner i rot sats vil gouverner) är en svagsinvnt lika så godt som en anrvan menrniska. Vi se följaktligen i hofvets språk ingenting annat, än en illa a0vänd reminiscens från kejsaretiden ceh restaurationer, och till öfveflöd dessutom en förolämpning mot hertigen af Nemcurs, ty emel-lan honom och hans brorson yeis vi ingen an-. nan åtekiinead, än att man bos honom åtminstone icke behöfver frukta vådorna af en minderårighet och ett regentskap, som bös den sednare. Detta är helå fördelen, som mon2aikien hur af Grefvers af Paris födelse, Men i anledniog af titeln: Grefve af Paris, hvarföre straxt inveckla det kära barnet i en så feodalistisk titel? Hrad. har han att göra med Paris? Hvad myndighet! skall väl prinsen utöfva i derna barrikadernes stad? Det har väl äfven förut funvits Grefvar sf Paris, men de voro för våra förfäder de mare och militärchefer; så var det äfven i Orleans och andra orter, hvarest enskilda furs liga familjer vunnit en nästan suverän makt. 5:dermera då! Korungarne af Frankrike i sina förmak abrorbe-! rade hela den gamla adeln, var det lätt begripligt, att de tillade sina barn och anförvsndter titlar, hvilka indirekt antydde dessa vas:llers efterträdare och tycktes försäkra dem om pyligen underkufvade befolkzingars hörsamhet. Nu för tiden hsfva likväl Paris, Orleans, Bordeaux Augouleme m.m. ingenting som u:märker dem fremför det öfriga Frankrike; de äro delar af vårt. område och ingenting annat. Det finnes lika litet ett hertigdöme Orleans, ett grefskap Paris, som ett Dauphne för att utvämna em Daupbin, och det är att begå den löjligaste af alla anakronismer, om maa ur griften uppg-äiver, den gamla titeln, som för närvarande betyder alldeles ingenting, så framt man icke de med vill härma: en forfluten tid, för hv.rs återkomst vi skola. veta bevara oss: — Monitören försäkrar oss, att! Konungen, då han gaf sin sonson detta namn,! darmed vill ådsgalägga sin tillgifvenhet för staden Psris, lika som restaurationen, genom Her tigers af Bordeaux dop, ville belöna vämude! stad. Men muuicipshietet i Paris tyckes ha föga sione för detta bevis af Konelig uppmäksamhet. Förslaget, att skärka den nyfödde cn vagga, har dess råd nemligen förkastat. Måbända påminner det sig, stt den åt koruvgen af! Rom skänkta vaggan j. hindrade Kejsarson nj fån att dö på en fämmande bädd, och att!underbarnet måste lemna sin, för att gå i laudsflykt... i En händelse som i Paris väckt icke litet uppseende är, att Kongl. Domstolen de:städes domt den beryktade exdeputeraden och spekulant u Emil Gi-ardins stallbröder, August Cleeman och David Samuel Blum, till treårigt fingelse och 3000 francs böter och återställande af de sum mor aktionörerne inbetalt, äfvensom att till dem utgifva en ersättning af 32,000 fr. Det tedrögeri, de tillåtit sig emot offren för deras spekulation, var så groft, att det utan särdeles svårighet kunde ledas i bevis; men man beräknar af) mer äa 50 andra aktie sälskaper finnas, hvilkas kalkyler hvila på föga bättre grundvalar, atan att man så lätt kan komma dem på spåren.