Aftonbladet – 15 augusti 1838, sida 2

Årstaviken vid Skanstull, der omkommit och -:tt liktväffats i sjön vid Korohamn i förrgår, utan att man ännu kunnat upptäcka hvem den afidne i lifstiden varit. REVY AF TIDNINGARNA. Hvart helst man kommit på de tvenne sednaste dagarne, på offentliga restaurationer, i enskilda hus eller ute på gatan, har knappt någet annat samtalsämne hörts vara å bane än det märkvärdiga beslutet om Judarnas s. k. emancipaion, hvarigenom Regeringen icke allenast gifvit de nu i landet befintliga medlemmarna af denna nation frihet att ingå i alla borgerliga näringar, att bosätta sig i hwvilken stad de beh ga, att åtojuta samma rättigheter med andre Svenske medborgare och utsträckt denma rättighet äfven till dem, som äro nog lycklige att kunna bereda sig Kongl. Maj:ts tillstånd att hädanefter få bosätta sig i landet; utan ock genom upphäfvande af hela det äldre Judereglementet, på administratif väg, eller i form af finanseiler kommercielt ärende, medgifvit, att Judar och Kristna hädanefter fritt få gifta sig med hvarandra, i följd hvaraf också, om fadern är jude men modern kristen, barnen jemväl må kunna uppfostras till judar. De flesta tidningarne hafva redan uttalat sin tanka isynnerhet öfver formen för detta styrelsebeslut, och några få menlöse, som ännu ej lärt sig inse, hvad Ständernas makt här i landet betyder, förmoda till och med, att sakens behandling på detta sätt möjligen icke passerar utan all påföljd vid blifvande Riksdag. Tidningen Freja för sistlidne gårdag innehåller nigra reflexioner öfver ämnet, såsom utgörande ett karaktersdrag af systemet i allmänhet, och yttrar sig deröfver i en artikel, adresserad till Hr Stadsmsajoren, Eskadronschefen och Riddaren Brandelius, att om Hr Stadsmajoren m. m. hittills ej erfarit något missnije bland borgerskapet, så lärer han ej nu kunna undgå att få kännedom derom. Den sinnesstämnving, som öfver åtgärden yttrar sig hos kärnan och massan af borgerskapet, är snarare en verklig förbiitring; och Freja önskar, att den icke måtte gifra sig luft uti så beskaffade opinionsyttringar, att de åter mana Hr Stadsmajorens m. m. loyala nit till häst, för att begifva sig ut på patrullering till judarnas beskydd, likasom det förra gången skedde för Hr Nermans, för hviisket Hr Stadsmsjoren då rönte så liten tack af ,sina med-borgare.n Freja lyekönskar vidare Hr Skogman att just få vara med om och kontrasignera sådana beslut, som mest konseqvent förråda andan uti det rådande regerings-systemet, såsom t. ex. Trolihätte-affären, Soldinska affären, och vu emancipatiions-affären, m. m. i För öfrigt tillskrifver hon, efter mångas åberopade omdöme, borgerskapet sjelf, eiler en del deraf, möjligheten, att denna sak kunnat gå igenom , oaktadt de Femtio Äldstes afstyrkande. Förklaringen härpå anses nemligen ligga deruti, att de Femtio Äldste sjelfve bittills mest gjort sig kända för att votera amslag af borgerskapets medel till äreportar, broar o. d., för att attrycka sin underdåniga glädje, när någon af de Kongl. personerna återkommit f.ån någon badresa eller ifrån Norge, likasom borgerskapet, derigenom att dess kavalleri alltid varit färdigt att mottaga de Kongl. personerna, när de anländt från någon resa, och med ridande framför vagnarae, till och med tll och ifrån spektaklet, uttryckt sin loyala entusiasm; af hvilket) allt regeringen naturligt raåst ledas till den förmodan, att då en så, svart sagdt servil eztusiasm kunde manifestera sig, just under der de förutnämnda Skogmanska åtgärderna och annat passerat, något missnöje med dessa alls icke kunde uppstå hos borgerskapet, och aut hyad helst än vidtoges, allt vore borgerskapet urderdånigst behagligt. I denna tanka skulie Rageringen så mycket mer styrkas, när den såg, huru många rika isbland Skeppsbroadeln så mycket som möjligt söka att skilja sig från sina medborgare, glömsma att de äro borgare ech endast fika efter, patt såsom en svans få omsluta sig till och vabra med uti högt uppsattes och förnämas kretscr, somt för detta pris gilla och berömma alla pP egeringens och Stats-Sekret, Skogmams åtgärscor. Det är således,, menar Freia, vjust si