Hr Advokat-fiskalen Fredholms i gårdagsble. det omrämnda anmärknings-memorial emot tid ningen Freja är så märkvärdigt, att vi anse os böra meddela detsamm, Efter den slutled ning, som deri förekommer, angåend? befälet undra vi nog på, att icke Frejas anpmärkninga om hästgardisternas framfart blifvit rubricerad såsom moajestätsbrott; ty Konungen har ju sjel täckts antaga högsta befälet öfver denaa korps likasom öfver de öfriga Lifceh bhustrupperna. Memorialet lyder sålunda: , Till Stockholms Stads Högtärade KämrersRätt! Sedan HotkanslersEmbetet, under den i1 sistlidne Juli, till JustitiekanslersEmbetets laga åtgird öfverlemnat en i N:o 54 af Tidvingen Freja, föregående d:g, införd artikel, hvilken HofkanslersEnbetet ansett innebära smädeliga uttryck om Kongl Lifgarde tull häst, i och för dess tjenst, samt följaktligen vara förgriplig emot 3 8 mom. i TryckfrihtetsFörordningen, s:mt JustitiekanslersEmbetet, gencm bilagd Förordnande af den 46 derpåföljande Juli, atsett mig att nämnde åtal utföra; så får jag, efter till i daj erhållen stämning å Utgifvaren af Bladet, Boktryc: karen A. G. Hellsten, berörde uppdrag härmedels fullgöra a. Den anmärkta artikeln lyder som följer: Om ändå Gardet till häst vore Sverige lika kärt som det är Sverige dyrbart! Vi alla, som varit någon trängsel, der hästgardet skolat wprätthåll: ordningen, veta dock, huru väl de spela öfversittare; men det är neturligt, ty de sitta till häst, och som de emellanåt ha höga hästar, sätta le sig, ef. ter kommando, på sina höga hästar, hviket då fö dem faller sig rätt raturligt. Och, så nä hade ja; sagt, hvad vore en hästgardist utan häster och fram. för allt utan bakdelen af hästen? Detär hins hirschfängare; det är med den han svänger ikring sig då pligten kallar; det är med den han rerkar och lefver; den är blomman af hans varelse; det är på den han hvilar, som Spartanen på sin sköld och shoppet på sitt ankare. Så var det åtmnstone fö några år tillbaka. Hvem: minnes ej d:ssa häst partier vid visandet af gamla Prinsesvan: lik, hun