Aftonbladet – 27 juli 1838, sida 3

vet UL Spar. PMvad vI Ca SKOla på på OCh for fatta, svåger Nilla! Det kunde allt bli cit god item för en fatiig keukom:kare, som jag, helds i det nu fiones ett sådant öfverflöd på krukor I Stockholm, af hvilka dock den stora Rikskrukai I på Kongl. Lustslottet Rosendal är den ansenli Igasten ,Något hvaröfver jag äfven förundrat mig, är att derovere i Linköping det går en svettiuk från tryckpressarne Det måtie vara bra obe. ihagligt för de.n som hafva att göra med offici nen, och äfven för kära svåger, heldst om de lär fotsvett; ty jag vet hvilka obehagliga känslo :som öfverväldiga svåger, då han vädrar en fot iden må komma från hvad håll som heläst, och latt icke ella fötter äro vördnadsfulla, vet kär Isvåger alliför väln Ena förklaring får jag utbedja mig öfver foljande uttzyck: veller tycker man icke att Hans i grånade krosa trycker Hans Kuogliga?, Skullc det väl vara möjligt, att det nu för tiden bru. kas att nyttja peruk ofvanpå kronan? I Att, såsom svåger ytterligare föreslår, sätta justitis-kansleren och justitie ombudsmannen i i hvar sitt skådetorn,, för att millspörjas hvad de Ibevakat och försport hvar på sia post, eller tillltalas om de somvat på dem,, anser jag vara något betäckligt, sksom alltför nytt. Iden är imedleriid ganska lycklig, och om men förestälder gig till exempel Herr Iustitie ombudsmannen i Catharina kyrktorn, och Eecerr Justitie-kanslerea i St. Clare, så hade den förre tillfälle att liokttaga hurvvida men för ctoz någon slepning af Ikanorjollar och i öfrigt hvad på Skeppsholmen månde sig tilldrage, och den sedvare kunde i lugo observera hvad som företogs i Ålandsgränd. Svågers antagande af den möjligheten, att någon af dessa herrar kunde mpsomnan på sin plats, kan jag ej gilla; — åtminstone hunno de ej alt taga någon livg lur; ty hvarje gårg tornväktaren grep till sön lur, skulle de väl väckas. I det afseendet tror jag således, at Svåger lurct sig.n Svåger påstår: att de som på hijl!era stå böra vara voga uppmärksamma på sig sjelfva, på had de göra och förstaga sig, på det de, som så dervere, icke måte få något synnerligit att berätta, Vet vill så mycket säga, som att gubbarne deruppe i be gsbyden skola uträtta så litet som mojligt, hvilket de, rådet förutaa, nog lira iakttoga.n I Jikhet med andra brefskrifvare undfägnar förf. sin k. svåger slutligen med några nyheter, och kloka preojekter. Blend de seanare anföra vi förf:s forslag att i hufvudstaden inrätta ordentliga prevolationsbyråers och bland de förra efterföljande tveone mycket sannolika ryheter om Statstidningen och Minerya: nStatstiidningen håller på att dricka becunn. Flere Enkare hafva haft konsultation, för att bestimea rten och graden, at bemihe Tidnicgs sjuklighet, och lära hafva kommit öfserens om att den är iHHvarsam. Det har vari. myc-. kea friga om kvilken beucn som skulle väljas. En del har tillstyrkt Mimers brunn; men då! puiesten sjelf började missiisiå om att draga! någon förtel f densamma, har man tilstyrkt artificiella vatten. En if de v.ckra avläggvin garne å Koogl. Djurgården lärer sedermera för! Redaktionen blifvit utsedd, och som högbemöl de RBedaktions irosbekänne!s. hör till det reaktionära slag:t, så är detsinnolikt, att Redakuo; nen, i kooseqvens hörmed, genom valet ofj Koogi. Djurgården, på visst söt: bidroger att åjerföra denna vackra park ull dess u sprungliga hbestämmeise. i Svenska Minerva her en läsgre tid bållit diet;: och har man ansett detta härröra micdre af eu förutgå: gen sjuklighet, än en hecnes föresats, utt hålla sig r:kiigt natfösko vill ett föresttense stör: e gästabud. Statstidningen har slagit sig på at bli rolig. Jader rubrik sf — jag mins nu icke så noga vad — har dan börjat efter hand införa en; amling pecoralia. Men för att icwe sjelt kli förj råkig, måste jag väl sluta, och förbluver Öc. På detta set har förf. roat sig att af eu ort och förkastadt ämoe tillverka en rät :oa Ada as dafs ök oo Rb