Aftonbladet – 20 juli 1838, sida 2

Ez a ding på de sednare 50 åren icke I Likväl, vore det sannolikt fört . härifrån draga den slutsatsen, det i ning om nödvändigheten af ex mö a na bodoma underdomstolarnes sitt at skiva a 1 . . idag och rätt, och att, om de med icke som sig a bör tillgår, med full tillfö:siet derom, vå sätt i det åberopade lagbudet äfven stadga HH . rs i mälan i Hofrätten. Också lirer d t vars re j faktum, att dylik anmälan af någoa LaudshöfM O a sarae vti öfvat sin pligt äfven i denna del. Art :egerinal gen likväl sjelf haft åtmiststose en duntel avare tillsyn Så uoderdomstolarce, iohemtas nogsamt af instifo :te!sebrefvet för Hofrätten öfver Skåne och ; Blekinge sailor Kongl. kungörelsen den 27 Oktober 1820 Efter ea meniion honvorable åt 4 Samma Kongl. Götha Hofröv, som några de. cennier tillförene genom rykic k g y om väld, man. namån, vårdslöshet och oförsva ligt dröjsmål vid f lagskipnisgen och rättvisgns hardhafvande framI kallade det fenomen, ati Svergas dåvarande ko inung i egen h-g person d röfver höll under, sökning, hvaraf följden blef en sträng strafft dom, anföres, i nämnde kungörelse, bland skä, lea för den nya Hofrättens tillkomst, den stojra nyttan deraf, att en Hofrätt genom mera afi passadt löge och verkningskrets beredes ett lätI tare tillfälle att sjelf utöva tillsya öfver un? I derlydande auktoriteter, såsom u:görande efter i som orden lyda: ett af de vigbgaste föromålen för dess verksamhet, Ett annat skäl iscnfinnes uti ingressen, att neml. (Götha Horätt, i anses ende dertill at: rättegångsmålens mängd och pos ne eo sär . 1 ser -. i vidlyfighet så tilltagit, att borörde borätt ej i medhunnit dem med dea skyndsamhe:, som idet allmännas fordringar och euskiltos rätt påkallat. Onekligen klinga de:sa sä! sa0ska väl för tillkomsten af en ökad årlig siatsutgit af nära 23 000 Rår banko; mena vadersöker man Iden valuta. uti skyndsamhet och tillsyn öfver . underordaade auktoriteter, som var andamålet med den tredje hofrättens bildande, så torde det visa sig, att deona valat: i sjelra verket i blifvit mindre reel. Skall man sätta tro till uni derrättelserna från de provinser, som u!giva den nya hofrittens jurisdiktion, erhålla åtminstone ide civilå målen der lika god hvila och lika sent slut, som de hade och fingo i götba hofrätt; !och om så är, så är ock hela vinstoo uti skyndsamhet 10 dagar, som besvärsiiden blifvit föri kortad, och 30 dsgar uti vädjade mål. Zetrektar man åter, i hvad mån tillsynen å usd erdomi stolarna bli!viv genom hofrätiens förfly:sning föri bättrad; så sorde det vara låt att utreda, det jen slik tillsyn sådan den både förut och elfteråt blifvit iakttagen, måsie vara och bliva alli deles enahanda, om öfverrätten hgger ucderdomistoln när eller fjerran; ty hela tillsynen bostår uti granskoing af de acta, som från uuderdomI stolarne till öfverrätten iokomma. I Nu återstår att visa, dei förhållandet kande loch borde vara annorlunda. Det ligger 1 sajkens satur, att den tillsyn, hofäties skulle utlöfva, icke kan vara omedelbar, emed:n man då skulle förutsätta den oformighe:, att hofrätterna borde vara rörliga. Deremot kunde en verklig tillsyn af hofrätterna medelbarligen verkställas genom deras advokatfiskaler. Om således justitiekansleren vid utarbetandet af nya ins struktioner för advokatfiskalerne, iakttoge föreskrift för dem i hofrätterne att, emot åtvjutande af skjuts och dagtraktamente af redan på riksstaten deriill disponible och nu ofta till mindre maktpåliggande ändamål använde medel, vissa tider af året besöka och öfvervara uvderdemstolarnes sessioner, vore först verklist tillfälle öpet för öfverrätterna att på denna väg inhämta tillförlitlig upplysning, buru vid dessa domstolar tillgår, såsom till exempel i hvad mån domstolarae eiler egentligen häradshöldingarne, i rättan tid infinna sig på tingstället och börja tingsgöromålen, och om de ock i rättan tid sluta dem, det vill med andra ord siga: om de, i stället för att härig nom bindra, betordra illa de olyckliga följderae af menigheiens semmanträffaade på tingsstallena, hvilka nästan öfverallt, särdeles under piståenda ting, utgöra le gemenaste krogar och framför allt blifva fariga genom tidens sysslolösa fördrifvande, samt om menigbeten oftast först mot natten, mer och nindre ödfverlastad, begifver sig på hemvägen, lerunder icke, sällan af hämnd och rus föranedda. våldsamma nnninsdaon förefalla Vi väd:a