Aftonbladet – 20 juli 1838, sida 2

H JusiitieManslerens nit och fiskaliska verksamhet. 3 sfsjurga, omtalat CE i I Tidningarne hafva, uten att! Jden nyec Justitie-Kanslerens håg att boreda så I beskaffede vya instruktioner för Advokatfiskalerjne i Rakets Hofrättor och Koltegier, hvarigenom idessa Embeltsmän skulle sättas i närmare, mera direkt förhållande till eilor rättare beroende af i presidenterna och Justitieeren. Om anitledoingarne härtill vilja vi icke ingå i någon itvist mod dem, som härom redan yttrat sig, ujan tillåta oss att betrakta frågan från en annar sida. Hvor och eo, som rågot eguat sig åt lagskipninger, vare sig såsom domare eler räitsökanje, inser lätt, harusom mål:ns behandling vid junderdomstolarne och skickligheten eller oskick ligheten, som dervid ådagalägges, har det hög. sta i: flytande på rättegången och ofia på sjelfva saker. Huru rättvisan utoöfras, buru ordvingen handhafves vid undernätterna, är, i de flesta fallen af lika, om icke siörre vigt, än förfarandet i dessa föl bos en öfrverrätt. Deanna är ock sammansait, åtminstone i de flesta fall, af flere persour med ovilkorlig pligt au ett visst mått af lagkunskap och erfarenhet; och ibland flera sådena finnes merendels ett slags ömsesidig kontroll, både emot öfverilsiog, mi:siag och uppsåtlig likgilighetr. På trapporna att uppstiga uti en Öfverrätt stå också vanligen många sujetter, som genom sin uppmärksamhet i sin mån sätta de redan instigna i nödvändighet att, för att icke i förtid blifva uttröngda ciler förlera aktningen, äfven af underordnade, iakttaga ena viss varsamhe: samt använda åtminstone någon del af sina insigter och, i saknad deraf, sin routine, Det är väl sanut, att det redaa linge med serdeles flit och temlig enighet bearbetats, att äfven inom Öfverrätterna införa en despotism som skulle göra de lägre graderde af dem, till blott mekaniska kroppar, Ban egen vilja eller ucskilningslust eller förmåga; mea obegripligt nog hafva bemödante na hörutinnan allraminst velzt lyckas inom Öiver-Rätterne , utan, oak-. tadt alla befordringar, nästan uteslutande fallit på deras lott, som hyllat tidsandan från det! hill, hvarest den bluda lydnaden predikas, vill act snarare sypas, som hade frisinnet genom! härdnaingar vunvit styrka och whållighet. Utan! tvifvet har tryckpressen härtill något bidragit, då den, ehura sjelf icke fullkomlig, utan till och med saker till månget missbruk af sin magt, likväl. kraftigt ådagalagt, att det närvarande befordringssys:emet ovilkorligen måste botraktas boit såsom en öfvergångsperiod, hvilken förr. eller sednare hinner kulmisationspunkten och! saledes måste lemna rum för ena annan alltid! beståudavde privcip, eller att anse skicklighet, ! redbarhet och förtjenst såsom hufvudsak och: kondidatens öfriga egenskaper endast för bisak. Kasie vi återem blick på vå a underdomstolar, så finne vi dem helt och hållet å: si sjelfva lemnade. Deras organisation är båd. stad och på landet sådan, att med ganska få! vadantog lagskipningen i första instansen är nästan uteslutanie nedlagd ien persons hand; och huru ambulatoriskt domarekallet i vårt! and utöfvar, synes bäst af en allt för mycket ! tående spalt af Statstidningen om utsedda vi! sarier och vikariers vikarier. En sådan, nå! son gång nyss utgingen utur studentlifvet, pla! seras såsom ordförande uti en Häradsrätt, der kan på egen hand skall föra rättvisans svärd!s och vågskåt, utan annat stöd än af några ofta ! örliga, men ännu oftare sofvande eller gäspanjs le, annars, i och för sitt yrke och huru de!s edrifva det, aktningsvärda bönder, hvilka un-!c ler namn af nämndemän sitta der, mindre för;) tt deltaga i domaregöromålen, än för att kon-!d rollera deras gång. Vi vilje ej bestrida näma-v eos nytta, sbsom ett medel att förhindra up-s enbart våld och öäfverdåd af domaren, men!p åga påstå, att annat eiler mera öfverhufvud! ts j kan pårsknas af denna institution. Stiftarnels! f nu gillsnde lag synas också icke hafva för-!d isett hehofvet af en stående kontroll å under-ji omstelarse, då de uti 1 kap. 2 6. Utsök-ti ingsbalken tillstadåe Konungens Befallnings-jsl afvande mast att tillse, thet lag ech 7ättid id Underrätterne tillbörliga skipad varal er. Om vwvi också för ett ögonblick vil m förutsätta möjligheten för en Landshöfdin-! ve , hvars tid, såvida den riktigt använ Id 23, kvappt blifver tillräcklig för dess embe-li; 2 . ec Afmaa mtfanslng Aff PONRA MÅSAR ARR Rp far g d Åå