ET -—-— QQ I passerat Dardanellerne. En muntlig förklaring af Redschid Pascha, att intet slags demonstration eller annat förehafvande, som kunde vara misshagligt för Fransyska regeringen, lige till grund för den förestående expeditionen, syntes amiral Roussin, som sagdt är, icke tillräcklig. Han utbad sig derföre en skriftlig försäkran, hvilken han också slutligen flck, efter mycket tal fram och åter. Denna försäkran lyder så, att Hans Höghets skepp, i fall de skulle gå till Medelhafvet, bloit göra denna exkursion för besättningarnes öfning, att de icke skola kommunicera med andra ställen, än öarna i Årkipelagen och sedermera återvända till Konstantinopel. Detta dokument skall Fransyska regeringen visserligen begagna, för att hindra det besvärliga besöket af Turkiska krigsskepp i Barbareskstaternas hamnar. Huruvida amiral Roussin var berättigad att fordra en sådan revers, och hvad man skall säga derom i London, är en annan fråga, som lätt kan finna sitt svar den närmaste framtidens händelser. Egypten. Ett Fransyskt blad Courrier, innehåller om ställningen emeilan Mehemed Ali och Porten följande: De direkie från Turkiet och Egypten ankomna depescher lemna nu bestämda underrättelser, hviika omsider sprida ljus öfver de hvarardra så motsägande uppgifterna i tidningarre. Det är remligen fullkomligt säkert, att paschan af Egypten vägrat betala den del af sin årliga tribut, som han änvu är skyldig Porten. Det är fråga om nära 30 milhloner turkiska piaster; och fastän denna vägran hittills varit affattad i ganska moderata ordalag, så kan man dock icke antaga, att han skulle; uppgifva sitt motstånd, ty han vill icke ens betala det ringaste i afräkning. Vidare är det säkert att, oaktadt lugnets återställande i en del af Syrien, de egyptiske trupperne efterhand blifvit förstärkta och bragta ända till 50,000 man, hvilka äro färdiga att rycka i fält; detssmma gäller om de turkiska trupperne, hvilka bestå af 40,000 man reguliera fält-! bataljoner, och till hvilka ytterligare komma 80,000 man, hvilka de serskilde pascharne skicka till förstärkning. Englands och Frankrikes ambassadörer i Konstantinopel hafva förgäfves begärt upplysningar om afsigten med den så utomordentliga expedition, som Porten nu utrustar, och hvars bestämmelse ingen känner. Den bemedling, som dessa ambassadörer erbjudit emelien Sultan och Mehemed Ali, har dea förre förkastat och saken hvilar nu i Rysslands händer. I början hade begge parterne gått in på koncessioner, men sedan en månad hafva äfven dessa förslag blifvit återtagna. Cirkassien. Enligt en skrifvelse från Odessa af den 2 Juni, införd i ett Fransyskt blad, skola de berättelser, Ryska kabinettet erhållit från öfverbefälhafvaren för armeen i vestra Kaukasus, gever Kossackerne vid Svarta Hafvet, omsider hafva öfvertygat detta kabinett om omöjligheten att underkufva Cirkasserne, och kejsaren skall derföre hafva låtit afsända en Cirkass MekliKuli, Khan af Karabah, som sått i Rysk tjenst, med fredsförslag till hans landsmän. Imedleri. tid fortforo anstalterna för truppers inskeppande i Sebastopol. Men dessa trupper påstås vara bestämda att förstärka den arme, Sechacken af Persien skickat emot Herat. Eu Persisk officer, hvilken man trodde vara finans-ministern prins Mielik-Jehmil, hade ankommit till Sebastopol, och vidare fortsatt resan till S:t Petersburg, för att söka förmå Ryska regeringen bispringa Schacken med perningar. Brasilien. En af detta lands utmärktaste män, Jos Bonifacio de Andrade e Silva, allmänt kallad Oafhängighetens patriark, afled d. 5 April i Rio Janeiro. Han var den, som först öfverialade Don Pedro att förklara Brasilien för ett oafhängigt rike, och deltog sedermera, under mårga vexlingar, i ledningen af dess öden. Han hade tvenne bröder, hvilka äfvenledes spelat betydande roler i Biasilien. Kamrarnes sessiover öppnades den 3 Maj. Deficit i finanserne för 1837, hvilket var beräknadt att uppgå till 130,000 L. sterling, hade stigit ända till 380,000 genom insurrektionen i Bahia. mA — oo mm tt so . AA Met oc FPA Ht PA —-— AN AR