Aftonbladet – 11 juli 1838, sida 2

ning, att Herr Nerman, redun ifrån sin första upphöjelse till Justitiekansler, ådagalag: en riktning till maktbegär och utvidgning af chefsmyndigheterna, hvilken skulle tjena till utbredande af den blinda lydnaden, på bekostnad af denna medborgerlighut, som han nu för sin egen säkerhet tager i anspråk? Ar det väl någon osanning, att det är på Hr Justitiekanslerns befallning, uttryckligen åberopad af Hofrättens Advokatfiskal, som kronans åklagare i ett tryckfrihetsmål framställt den läran, att Konseljens Ledaniöter, Hr Nerman sjelf inclusive, utgöra ett med Konuvgen, en lära, emot hvilken hela Svenska folket nästan med en röst protesterat? Hatva väl Herrar Kanslerer af detta otvetydiga och högljudda missnöje ändtligen bragts till den besinning, att de för framtiden frånträdt denna för majestätet sjelf och för nationens dyrbaraste räuighet: tryckfriheten, lika fördertliga lära, nå de då förkunna allmänheten denna glada nyhet — ty det är aldrig eit fel att hafva haf orätt om man bättrar sig. Men om aktningen för lagarne och lugnet, såsom vi hoppas, för framtiden skyddar Hr Justitiekanslerens fönsterrutor — ty hvarken hans egen eller än mindre hans fariljs personer hafva oss veterligen varit exponerade —, må han likväl icke derföre väuta sig att se allmänheten giva vika för honom, i frågan om räitigheter, som sambhällsfördraget hade garanterat åt detta folk, redan innan någon ännu hade hört talas om Hr Nermans namn såsom en af de styrande notabiliteterna; må hav, af hvad som på de sednaste veckorna inträffat, hemta den erfarenheten, att foket utaf detta statsskick åtminstone hemtat en fördel, neml. den, att blifva mera uppmärksamt på sina styrande, och må ban framförallt söka at undaordgdja och i handling vederlägga den hos mängden boende farhågan, att Hr Nerman är en af dem, hvilkas uppdrifna inbillningar se spöken midt på ljusa dagen och ifrån händelserna i södern bhemtat en pauisk fruktau för hemliga planer och revolutionära afsigter, hvilka ingen annan menniska hört omtalas hos den lag!ydige Svensken, men hvilkas förespeglande alltid kan vara tjenligt att bereda ett visst system och vissa personer framgång, om det dermed lyekades att underhålla en viss skuggrädsla hos makten.