Aftonbladet – 7 juli 1838, sida 2

STATSTIDNINGENS REFLEXIONER ÖFVER DAGENS HANDELSER. Fjerde Artikeln. Det återstår ännu att äfven komma till September lagar, och detta beror af det sätt, hvarpå man begagnar trycekfriheten, säger Statstidningen. Skälet är, såtom nämnde tidning på ett amnat ställe låter förstå, att vår farhåga fört os3 för långt, och att den möjligtvis just skulle kunna rättfärdiges genom sjelfva de medel, som vi trott oss böra använda för att afflägsna den.n Låtom oss rätt förstå den goda iprofetissan! Septemberlagar, det är hårda lagar, lagar som skulle upphäfva den lill: rest af 1810 års tryckfrihet , som här ännu existerar, lagar, som, ait räkna från September, skulle tiliåta mot yttrandefriheten, hvad man i Juni tillåtit fsig mot friheten till kropp och lemmar. Och iför våra farhågor, för det vi understått oss frukita dessa vidtutseende Juniattacker, skola vi hemsökas med Septemberlagar! Hvem igenkänner ej i häruti denna moderliga rättvisa, som, då barnet gråter för hvad det redan fått, tröstar det med den grundliga tillrättavisningen: ,skriker du, uvge! Vänta bara, jag skall ge dig något att skrika för! I Svenska folket har i Juni sett ett tadel af regeringshandlingar straffas som majestätsbrott och några stampningar i hofrätten och en fönstermassacker hos en ,enskild embetsman bemötas som upprors försök; det har undersiåltt sig ogilla alltsamman, och måste qväsas med Septemberlagar, och lära sig att vid hvarje regeringshandling, den må innebära hotelse eller straff, tiga och sucka: honni soit qui mal y pense.! Septemberlagar äro Franska lagar , och det förtjenar anmärkas, att Statstidvingen icke tål utländska mönster, nemligen icke då, när de åberopas af oppositionstidningar, Det är ändoek alltid något att kunna säga till sin publik: se oppoiitionstidningarna! De kopiera utländska mönster. De wvija införa utländska seder och lagar; men vi äro patrioter; vi tsga ingenting uvifrån — mer än ryska uniformer och Septemever och dylika lekamliga och andliga snörif. De Franska tryckfrihetslagarne hafva likväl undergått mycken förändring, sedan den stora marskalkoch militärdespotismen upphörde. Frankrike har sedermera gifvit sig en konstitution eller karta med thy åtföljande tryckfrihet, och ehuru vävnerna af den faderligan styrelsen, äfven i Frankrike, förmått hota denna tryckfrihet med dreskoniska lagar, är likväl Franska yttranderätten cjemförligt friare än den Svenska, så mycket än d nna må afunnas oss af personer, som icke med ett enda ord bidragit att stadga den. Det finns vissa inkonstiiutionella dumheter, som icke gerna kunna uppriona i en klok bhjerna, t. ex. den, att förblanda regerin: gen med Konungens person, och regeringens