Aftonbladet – 14 juni 1838, sida 1

Article Image
gien, att nöja sig med det honom i förstnämnde traktat tilldelade områge, likasom konungen i Holland tvangs i afseend: på Antwerpen. Dessa yttranden i en under Moles omedelbara styrelse stående tidving sakna icke sin politiska betydelse; men oppositions-bladen underlåta icke at anställa betraktelser deröfver. De påstå, att krigiska demonstrationer vanigen icke företagas för uppfyllande af traktater eller förbindelser, utan blott tillgripas , när man vill genomdrifva någon ting hemma. — Fiån Algier låter all ting godt, utom att marskalk Valec är allvarsamt sjuk och troligen ej mera kan vara Gen.guvernör. General Bugeaud tros bafva förhoppning att blifva hans efterträdare, Mot det nu mera ratificerade fördraget med Haiti hafva petitioner till Deputerade kammaren inkommit från fordna possessionater på ön, hvilka klaga, att man röjt sig med 60 millioner, och dels påstå, att de 120 millionerne måtte fullt ut:agas , dels att de 60 miilionerne råtte af staten genast utbetalas , genom tillskapande af statspapper för summan, och dels att fördelningen måtte uppgöras genom ordentlig lag. Detta sedvare har kammaren gilat och hänvisat frågan till ministören att inkomma med proposition i nästa session. England. Den fredliga ställving, Sir Robert Peel tycktes antaga emot ministeren, i fråga om I ländska municipaliteterna, räckte ej länge. Då billen förekom i kommite, ville Sir Robert, att en inkomst af 10 L. skulle bestämmas såsom minimum för rättighet att rösta till ledamot i municipalstyrelserna i de 11 städer, hvilka, att börja med, skulle erhålla sådana styrelser. Lord Russell deremot föreslog att bestämma detta minimum till 5 L., och OConnell visade, att, ifall det Peelska förslaget antoges, blefve hela hillen en illusion, emedan O-aniemännens inffytande vid valen då skulle blifva öfvervägande, och deras monopol på städernas syrelse således lika tryggadt som bhittills. Huset förkastade, med 28 rösters pluralitet, Peels amendement, hvarpå denne förklarade, att ban icke vidare kunde gifva sin röst åt de andra stadganderne i billen. Det blir, efter all sinnolikhet och föregående praxis, nu Öfverhuset, som kommer att omarbeta billen i Peels anda, hvarpå den i sådant skick sändes tillbaka till Underhuset, der den förmodligen förkastas. Denna för Irland så vigtiga fråga lärer således vid sessionens slut komma att stå på samma punkt, som vid dess början. Ryktena om en koalitions-ministör förnyas. Lord Melbourne skulle kasta öfver bord Hrr Palmerston, Glenelg, Spring Rice, Thomson och Hobhouse, och i stället taga in Peel (såsom skattkammarkansler), Lord Stanley, Graham och tvenne af deras vänner. I Kilkenny i Iland. bölls nyligen ett folkmöte under bar himmel, hvarvid 150,000 personer enhälligt öfverenskommo att hellre underkasta sig hvad som helst, än langre betala tionde till presteraa. i . Spanien. Enligt underrättelser från Madrid af den 26 Mai, öfverlade Cortes om koncessioner, som borde bevi!jas de Baskiska provinserna, för att draga nytta af jäsningen derstädes, Espartero hade åter närmat sig till Estella, men utan att man ännu hört talas om något företag af honom. Man anser temligen allmänt det nu förestående fälttåget såsom afgörande för Don Carlos och tror, att om Cabrera blir slagen i Catalonien, skall pretendenten nödgas söka en tillflykt inom Franska gränsen, emedan hvarken Biscaya, Navarra eler Catalsnien arbjuder honom någon sådan, i anseende till den der herskande sinnesstämningen. Att desna icke är gynnsam för bans sak, synes obestridligt. De Carlistiska bulletinerne nödgas sjelfva til!stå, ait oroliga uppträden förefallit i Onnate och Villabon:, ehra de söka framställa dem såsom af ringa betydenhet. För att tillfredsetälla trupperra från Baskista provinserna och ,Navarra, ävensom innevånarna öfver hufvud, har Don Carlos nödgats utfärda eit dekret, hvarigenom Castili.ner och andra utländingar, sjelfra de så kallade Ojalateros (de Gudeliga) icke undantagna, tvingas att gripa till vapen, för att bilda bataljoner, emedan de i annit fall icke mer skola erhålla någon proviant. Folket gr allmänt YDDretadt emot

14 juni 1838, sida 1

Thumbnail