af potates, porter, ingefårsdricka, m. fl. Th? och kaffs äro äfven tydliga bevis derpå. Iogen förb-ukniagsartikel har väl i början mött mera motstånd än dessa, och synnerligen theet ill och med af eljst förstiåndigt och ansedt foik), och ingen sak tyckes väl hafva mindre sannolikhet för sig, att komma i allmänt bruk. En bvar avser the icke ionehålla någon föda; men det har, detta oaktadt, geaom sin lifvande, uppfriskande egenskap, blifvit temligen allmänt, äfven inom den fattigare delea af medelklassea i vissa större städer; och det har ansenligt bidragit att inom de högre: klasserna motverka fylleriet, ungefar efter samma princip, hvarpå vi här grundat vårt råd att söka göra vindrnickningen allmännare ibland de iisgare. Kaffe har på sama sätt osekligena varit mycket nyttigt. . Dec kaa väl vara värdt, att bär anföra ea stor och erfaren mans mening i dessa amnoen — den fordne Presidinten i Förenta Staterna, Jeffersoas. Jag är öfrertygada, side han, itt om tulicn på de allmönnare och mindre kostsamma vinerna blef fastställd i behörig propor tion mot dea tull, som nu fioacs påiagd de dyra vinerna, skulle detta otroligt mycket fö öka antalet af dem, som i detta land dricka vin, till stor förminskning för bräavinskoasum4ioaea. Iaförselna af ett vin, som fås för myc ket lindrigt köp i mia ort, har inom de två sista åreu fyrdubblat antalet af vinhandlare, och skall säkert scart tiodubbia konsumenterna3. Deita skall bereda cen stor viast, så väl för statsuppbörden, som för nykterheten hos folke... — Vid et annat tillfälle yttrade han äfven off:utlgt: Jag är utur den moraliska synpunkten mycket gl.d öfver den opivion, som nu visar sig hos nationallagstiftninger för nedsättning af de höga tullafgifterne på vin. Det är eo stor förvillelse, ait anse deuna artikels beskattande såsom blott ea pålaga på den S Pålagan verkar långt mera såsom ett förbud för medelkilasseroa ibland våra medborgare; och den, så att säga, dömer dem till eit skadligt och ofta olyckligt bruk af sädesbränvin. logen nation, som dricker vin för godt köp, är böjd för dryckenskap, och ingen är nykter, som genom vinets dyrhet ser sig nödsakad att, såsom allmän dryck, tillgripa i ersättning derför de starka spritdryc-, kerna. Låtom oss blott bestämma viotullen efter samma grunder, som de flesta andra behofsertiklars, så skall man i vårt land kuanoa: dricka vinet till samma pris som groggen; och I hvem skulle ej då föredraga detta? D ss utvidgade bruk skulle bidraga till helsa och belåteahet bos en gauska stor del af folket; och en hvar, som äger råd dertill, skulle heldre bogegna sig af denna nyttiga dryck, än af det förstörande gift, som nu laadets egen regerirg, genom sina förordningar, påtvingar folket. Sjolfva gca ensidiga skattkammaren skulle då fetta, att 3 runstycken från tolf skattdragare gör mer, än en skilliog feån en enda. Denna reform fordrar likväl någon tid på sig, för att riktigt svara emot ärdamålet; ty våra handlande känna ännu: föga till den mångfald af goda och för lindriga pris åtkomliga viner, som finnas i Europa, synne:ligen i Frankrike, Italien och på Grekiska Galna. Så vitrade sig en man, som med rätta blifvit anredd såsom en autoritet i det praktiska statslifvet; och om man all.a:ligt tanker på detta ämne, skall man säkert erkänna, att ett lands regering och lagstiftning icke kuava mera verksatat uppfylla sina dyrbara pligter, än genom en omsorgsfull uppmärksamhet till dylika, i hela nationens väl ingripande, förbållanden; emedan de, allt efter sättet, hvarpå de behandlas, blifva ett frö till så mycket godt e!ler ondt för alia folkklasser. Ett dyhkt ämne är äfven, burn arbetsklassernas ledighet och nöjen borde kunna öndamålsenligast beredas. Detta synes i allmänhet vara hos oss, likasom hos ä .skillige andra, om vi få kalla dem, supande n.tioucr, såsom Eogelsmän och Amerikanare, sörbisedt eller alltför irskräskt bebandladt. Vi förebrå Fransmannen och södra Europas länder deras benägeubet för skådespel och offentliga förlustelser; mon deras möten och samqväm sro likväl oneklgt förenade med atörre nykterhet och avgeräma sällskipsseder, då våra, illa . 4 -. sa ee 2 RE Je