förvärfvat annat än rätvgheten att göra sig mycket besvär och kanske få ett gräl. De fleste såfvorne voro anonyma; och det förelagda vilkoret synes således nästan bestiga sig till detsamma som en omöjlighet att tillvägabringa eller ett förbad att söka ändring i Hrr förvaltares törslag, som de, i käaslen häraf, också ganska riktigt genast kallade beslutn. I andra länder sker också of.a, att allmänna välgöreoheten anlitas för nödställda; men er begyanes foretaget med detsamma, hvarmed det bos oss vanligen slutas : bildandet at en kommitt eller styrelse för både insamling och utdelaing. Denna kommitie fastställer reglor för båda delarna och åungör dem, innan någon förmår sig attlemna bidrag. Sålunda vet hvsrje gifvare på förhand, huru hans gåtva skall förvaltas och användas, och lemnrar den icke på måfå eller utan visshet, att hon blfver använd så och till det, som han åsyftar; och han äger icke blotti upphofsmännens kända moraliska vederhäfughet den borgen, att medlen icke skingras (hvilken vi i fullt mit ägde hos dem, som oöppnad: insamlingea för dalallmog n), utan äfven den, att de anvin!as endast under ce vilkor , som blifvit kungjorda, Hos os: deremot beh5fves ingen ting mera än en röande framställning sf belhofvet, ivgen säkerhet om sättet, för att förmå de ömsinta, men föga eftertönksamma menniskorna att framhafva sina håfvo:. Ett lysonde prof på denna lättsinniga barmhertighet såg man för tolf år sedan , då, på en; enda ung, ännu föga känd, euskild mans uppmaning i tidniogarna, gåfvor till Grekerna svart sagdt ruiade in, och det så handlöst, att först och främst ett par oauktoriserade gifvare bartslöddrade betydande summor af det insamlade på ett företag, som aldrig kom Grekerna till godo , och sedan den besynnerliga händelsen! höll på att inträffa, att de samlade summorna ieke kunde fås ut ur Banken, dit de voro inka-! state uan någon uppgifrens. k. firma. Det försa! misstaget (den ramnakunniga kanon-affiren): bjelptes sedermera, så godt ske kunde, dels ge-! aom de välmeraade, men koritänkta enthusia sternues ensiilda uppoffring , dels genom sedermera inflytande gåivors speciella avslående till ändamålet ; och den sednare svårigheten blef! and:l:gen häfven hufvudsakligen derigenom, att: Bankostyrelsens Ordförande händelsesis var ledamot i den sedermera bildade kommittcen. Vi påmiena oss nuicke, huru det tillg.ck; förmodligen vsr det mot någon sorts borgen, som! summorne fingo lyft:s i banken , dit de blifvit iakastade under den fuilkomhgt obestämda benämningen: till Grekerna. Backens regloemen-; 1e är bestimd:; och det var sannerligen en lyck-. träff, art Svenska allmärnheten icce hade sam-! manskjutit omkring 30,000 Rdr, för att få s: dem stå i evärdeliga tider obegagnade i Baukeuo: böcker. Så genomtänkt och välbtänkt var barmhertigheten dena gången. b Ett äncu mera talande exempel visade sig på 1790-vlet. Den då varande förmyndare: regeringen (som af Gustaf IIC hud2 ärft afsma-j kem för riksdagar) vädjade till den enskilda patriotista välgörenneten, för att samla saupmanskott till flottans iståodsättande, Vissa tjenstaktigi personer, som ville göra sig väl anskrifoa (och hvaraf en och annan lärer hafva blifvit dekorerad för besväret), gingo ur hus och i hus! och sammanbrag:!e betydande summor. Imedlestid var iugen plan, intet reglemecte uppgjorda, ingen för användandet ansvarig facns ; och följden blef, att summorna — för-svuano. Mun set icke rätt, hvart de toga vägsa; men det) tros, att de användes till betalande af ett par beryktade fruatimmers skulder, Men de ömsinta Svenskarnes bermhertighet låter icke afskräcka sig af några exempel; om! gåfvor i dag skuile samlas till ett ändamål och i mo gon anvärdas till ett annat, så skule sä kerligen i ofvermorgon välgorenheten åter vara färdig att frambå a sma håfvor på lika ebostämda vilkor och med lika liten säkerhet om de-. ras användande på det sitt, som gifvaren me-. nat. Och om sedermera fråga skule vppstå om rättelse 1 ett oriktigt eller icke åsyftadt använduingssätt, hvem vill då framträda och tvista med män, som i öfrigt äro högaktving värda och bandlat af välmening? Hvad specielt angår den ifrigavarande händelsen med de för dalallmogeu insamlade wmedel så tro vi. att vida minsra tadel ställe hafo! Pa — mr AA ee