Aftonbladet – 9 juni 1838, sida 3

staden. Härigenom blir en spärrning här änn orimligårey än i någon annan städ; Det.är e infall, som förlagt t. ex. Mälare-sjötullarna vi Långholmen, i Spionhus-sundet och vid Sabbats berg; och ett annat infall skulle kunna förlögg dem i Helsings-sundet, ja, vid Kungshatt elle i Bockholmssund. Vi häfva af säker hand fått en uppgift, sor visar, till hvilka orimligheter spärrningen leder bevakvingen vid Spionhusbrön lärer velat tvin ga ankommande båtar att vända om och r omkring Långhölmens vestra udde till den e gentliga Sjötullen, eller ock roddaren att van dra dit tvärs öfver ön, för att blifva expedie rad och med 2 skasköpa sig ett par lappar dem han icke behöfver. Om orderne äro så dana, eller om de missförstås, veta vi ej; me: om sjelfva. factum äro vi öfvertygade.. Skull förhållandet vara enabanda vid Sabbatsberg tull, så måste man tillstå, att det lyckades rät väl att af Stockholms många förträffliga kommunikations-vägar göra en välsignelse, För några år sedan begynte privata personer! påtänka. kommunikations-medel. mellan stader och vissa mera bebodda eller besökta punkter: utom densamma. Allmänheten fann i des. ck. Kullbåtarna ett stort nöje och beqvämlighet; et verkligt behof var afbjelpt. Nu blir frågan: skola kullorna betala sina 2 sk. Banko? I sidant fall blir afgiften för en båt åtminstone 2 sk. Bko om dagen, d. v. s. 15 å 16 Rdr Bkc i månaden; och de arma kullorna komma at blifva verkliga stödjepunkter för Stockholms drät selverk. Man kan nemligen bestämdt antaga att endast åt Mälaresidan åtminstone 25 dylik båtar passera. sjötull. Eller skall man göra un dantag och sålunda åter. beträda den vanlig vägen, på hvilken man utger lagar, som genas måste återkallas eller modifieras? Oss veterlig har man ännu icke tagit afgiften af kullbåtar men kullorna bafva blifvit af betjezxingen antydda, att den skall affordras dem sedermera — Hvilketdera skall nu inträffa: monopoliun för dessa båtar? eller deras utrotande? De förra skulle innebära en skriande orättvisa mo alla andra; det sednare skulle vara att beröfv: dei trakten boende ett pöje och ex beqvämlighet, hvarvid de vant sig, och tvinga dem at till. fots. vandra till och från staden; På ett annat likartadt ämne har nyligen vår uppmärksamhet blifvit väckt;oehitill detta skol: vi oförtöfvadt återkomma.