vertyga Kongl. Hofrätten, då han, under en i sann välmening gjord förtrolig framställning, ryckt ett vigtigt papper ur enskild mans hand, emot ägarens påstående behållit det, sedermera genom dess oiillbörliga offentliggörande in landat en oskyldig porson i en för honom fullkomligt främmande rättegång och emot honom derpå grundat ett sl:gs enkl-gelsa inför opinionen, af betinklig art. Hote!sen, att kompromettera ännu flera personer härutionan. må Assessoren fullfölja, bäst han gitter. Jag har icke gifvit honom någon anleduing dertill ; men sådana kan han nog sjelf tillsk på. Tvungen till ea förklaring, för att uppiysa ritta förhållandet, har jag skyndat att lägga den in ör den läsande allmänhstous Ogon, men skall efter detta sorgfalligt undvika att i.gå i vid re skrittvexiing med Assessvor Crusenstulpoe i detta ämne, ehvad h.n behagar fortsatta den eler icke. Alimächeten har nu tätt dömma så väl öfver mitt handlingssätt, som Gtver min mtståodares, ätvonsom otver deana lilla skritt. Skulle d:t ru lyckas Assessor Crusenstolpe att hos sina läsa e vecka en vidrig sinnesstämuing emot projektets upphuisman; skulle han genom detta :steg kunna så laga, att min redan icke särdeles afvundsvärda ställning genom nya obehagligheter och iörlföljelser änna ysterligar; försvåras; så må hen gorna njuta at deu itilliredsstäilelse, sådant kan medtöra. Den blr då säkert den enda behållning, haa af företaget kan skörda; ty att det i någon mån skulla kunna fördelakt:gt inverka på utgången at den nu emot honom i nong!. Hofrätten enhängiggiorda rättegång, är föga troligt. Stockhulm den 30 Maj 1833. H. A. Lindgren.