behagade hofkanslern finna ett omdöme i denna skrift förgripligt, samt förordnade åtal. Till rättegångens förkoriande inställde jag mig sjelf personligen vid Kämnersrättean, då namnsedelns uppvisande äskades, och tillkännagaf den 23 April mig såsom författare. Den af jusiitiekanslersembetet tillförordnaae åklagaren var likväl då icke beredd att utföra åialet Atta dagar deref er, den 30 i samma månad, gjorde åklagaren invändoing om domstolens behörighet och yrkade preliminariter å mig lifvets förlust eller fästning. Kämners-rätten hänsköt derföre, enligt 5 f. 10 mom. tryckfrihets förordningen, målet till vidare handläggning af Kal. Maj:ts och rikets Svea HofRätt. Tre veckor hafva sedermera förflutit, och ännu har jag ej ens få zågon kallelse till Kgl. HofRätten. Att vara anklagad för ett högmälsbrott emot konungen, och hafva yttrat sig uttryckhgen endast om konseljen,, och att, innan man ens fått förklara sig, vara underkastad ett åklagarens påstående att mista lifvet edler friheten, är redan någonuog så oerhördt i ett konstitutionelt samhälle, att ingen Svensk mecborgare lärer förtänka mig, det jag önskar och äskar etw lagligt slut på detta tillstånd utom lagen, Den ovanliga tidsutdrägten torde således tillräckligt rättfärdiga min vördsamma anhållan. i öfverensstämmeilse med 5 momentet af 4 S. T:yckfrihetsFörordninsen; om Hr justitieombudsmannens embetsåtgärd för påskyndad handlöggaiog af målet, äfvensom reda mig från misstankan, att hafva i oträngdt mål tillitat densamma. Stockholm den 21 Maj 1838 M. J. Crusenstolpe.