Aftonbladet – 16 maj 1838, sida 3

en med arbetskraften. För att motarbeta denoa olyckliga riktning, föreslog Owen, att man borde öfvergifva de stora centralmanufakturierDe, som alltid voro underkastade vexlingen af ett rastlöst arbete och en derpå följande stagnaion, samt i deras ställe inrätta swå manufakturkolonier, der landtbruket förenades med slöjden, och der arbetarne gerna kunde drifva det exa, då det andra ej gaf förtjenst. Såsom erfarenhetsröa i denna väg citerade Owen N:wLanark och erbjöd sig att inrätta flera dylika kolonier, och att dertill välja blott sysslolösa och okunniga menniskor. Kongressen tog, som man kan tinka, föga notis af hans förslag. Engelska parlamentet förkastade likaledes Owens system, ehuru det ezde måktiga och ansedda förespråkare: man trodde sig nemligen der finna gruudsatser, farliga för moralen och kyrkan. Imedlertd st:.dnade Owens verksamhet icke härmed. Ar 1823 gjorde haa en 1esa till Irland, för att der grunda en åkerbrukskoloni, samt tillvägabragte då Irländska filantropiska föreningen, och följande året köpte han i Pensylvanien ett stycke land vid floden Wabas, Newharmony, för att äfven till Nya veriden öfverföra sina filantropiska idder. Dessa vunro imedlertid i England många avhängare, och lord Sidmouth, som af chefea för engelska kabinettet fått uppdrag att examinera dem, förklarade, att regeringen var ganska böjd för de nya åsigterna och skul le med nöje tillämpa dem, så snart tillfälle dertill yppade sig. Furstar och ministrar sökte Owens bekantskap, och haa beundrades även af dem, som ännu mycket tviflade på riktigheiea och verkställbarheten af hans system. Sjelf öfverträffåde han dock alla i nit för utspridandet af sin nya lära, och man antager, att han blott på utgifne skrifter för detta ändamål uppoffrat öfver 500,000 R:dr. (Slutet följer.) Paganini ligger för närvarande så illa sjuk.