Aftonbladet – 14 maj 1838, sida 3

Religionstvisterna i Södern. Religionsstridigheterna i Rbentrakten, dem man i början ansåg af mindre vigt, tyckas pu på några ställen antaga en allvarsarbmare och hetande fysiognomi. Det strängt katbolska partiet, ledt af sina prester, anfaller preussiska regeringen på det mest skandalösa sätt för dess åtgärder mot erkebiskopen af Cöln. Från Berlin skrifves af den 16 April, bland avnat: Resande, som nyligen kommit från Belgiev, medförde karrikaturer och de oarständigaste skrifter emot Preussen, hvilka der offentligen försäljas. — Erkebiskopen blifver icke blow föreställd i kedjor, omgifsen af bödelsknektar och begrafven i det ohyggligaste föngelse; äfven de löjligaste galenskaper, förenade med de handgripligaste smadelser cmot korungen, utbasunas, och man predikar öppet om religionens våldsamma förstörelse och om de plidanden, som den sanna trons anhängare och martyrer få utstå, hvilka ståndaktigt uthärda och icke vilja förneka eller bespotta det heliga korzet, bylikt syces verkligen otroligt, och kan blott förklaras ur den slösinriga vanmtron hos landtfolket, som helt och hållet ugger i presternas händer. I afla städer och i synuerhet i sjelfva Littich, likasom i allmänhet i de industriella Vallonska provinserra, är tönkesättet emot detta förfäande, vådliga oväsende; och den bildade delen af nationen ser med förargelse och afsky prestpartiets åtgärder. Under Frimurarnes ledning har ett förbund af frisinnade lmän bildat sig emot congregatioren och . söker befria sitt födernesland ur detta andliga slafverin — Det är svårt att förutse, hvad parti Preussen skall taga med detta ofog. Den mest oroande och efiertänkliga sidan af saken är, att, oaktadt den bildade delen af belgiska folket i allmänhet icke gillar prestväsendets förfarande, det ulramontanska partiet dock har öfvirhanden i kamrarna och styrelsen fogar sig efter dess fordringar. Åfven i Schwetz synas dessa ultramontanska åsigter vilja göra sig gällande. Sålunda har Rådet i sjelfva kantonen Schwytz förelagt innevåvarne ett lagförslag, hvarigenom alla äktenskap mellan personer af olika trosbekännelser absolut förbjudas. Inom Edsförbundet är dock kyrkoförfattningen högst olika i de olika kantoverna. Sålunda är reformerta religionen wandsrelig:ovn i Ausserboden och herrskande, i Schaffhauscn, med undantag, inom sistnämnde kanton, af eu paritetisk församling (en, der båda religionerna öga ika rättigheter). Geneve kallar väl protestantiska trosbekännelsen pherrskande och Waadt ppationalkyrka;, men de försäkra dock katolska reigionens utöfoing i vissa delar af landet. Graubinden erkänner den reformerta och katolska bekännelsen såsom ,ståndsreligion; Neufcbatel och St. Gilten lemna fri utöfoiog, åt protestantiska och katolska gudstjensierna. Staden Basel förklarar väl reformerta religionen 1ikaledes för ,tandsreligionen, men försäkrar fri öning åt hvarje annan kristen trosbekännelse. Uitryckligen erkänd är religions-friheten blott i Zurich, Bern, Thurgau, Aargau, Basel-landskapet och Glarus; dock kallas i Zirich reformerta trosbekännelsen landsreligion , och i de öfriga tillåtas särsildt den reformerta och katolka religionsöfningen. Peritetiska kantoner, eler der vid tillsattandet af lagstiftande och anIra kanton-auktoriteter de reformerta och katol.