Aftonbladet – 12 maj 1838, sida 2

rr nara nn ne ken, och Konsistorium har yttrat sig som följer : Till afgifvande af underdånigt utlåtande har E KE M. i Nåder behagat till Consistorium Ööfverlemna en af Brukspatronen, Riddaren af Kongl. Wasa Orden, Samuel Owen, och Engelska Pastorn Geo. Scott undertecknad underdånig ansökan, deri de, med åberopande af vigten för härvarande Engelska Församling att äga en egen plats för sin offentliga Gudsdyrkans utöfning, å hennes, äfvensom Conterencens for Wesslayanska Methodisterna i England. vägnar, underdånigst anhålla om Nådigt tillstånd att till dess lägande och besittning inköpa en del at den härstädes vid Grytgjutaregränden och Östra Beridarebansgatan belägna trägårdstsmten till Egendomen N:o 4 i Qvarte:et Putten af S:t Clare församling, för att å nämde tomt uppbygg2 och inreda ett Kapell till offentlig Gudstjenst; under ledning af den eller de TEvangelii Predikanter, som bemälde Conference, såIsom ägare till Kapellet, wid efter annan kan nådigst Ttiliåtas dertill insätta. Innan Consistorium går att i hufvudsaken sig. yttra, anser det sig uppmanadt tillkännakifva den ö:vertygelsen, äfvensom underdånigst fulltyga, det någon brist på undervisning i Evangelii lära och dess förI kunnande i Hufvuds:aden icke förefinnes, och att om saken från denna synpunkt betr:ktws, Consistorium lvisserligen icke skulle för sin del kunna tillstyrka linrättandet af en ny församling härstädes och anställsndet af en Evangelii predikant, såsom af behofvet icke påkalladt. — Beträffande nu hufvudsaken, så, och då Consistorium icke kan anse eller erkänna några flere berättigade att sig till ifrågavarande församling hålle, än härvarande Engelska undersåtare, teller möjligen åfven Svenska, i England födda, hear I Consistorium, till följe af Kongl. Kungörelsen den 24 Januari 1781, icke rättighet att i underdånighet afstyrka Nådigt bifall till ifrågavarande underdåniga an sökan att å nämde plats ett Kapellouppbyggå? och inreda, till förrättande at Gudstjenst; dock bör Consistorium, sin pligt likmätigt, underdånigst hemstiålla, om ej E. K. M. likväl härvid täcktes fästa de vilkor, att, i betraktande af deras ringa antal, som, efter ofvan i underdånighet antydda grund, komme att. utgöra Engelska forsamlingen. endast en Predikant i sender skulle vid densamma anställd vara, att språket för Gudstjensten komme att tilt-det Engel-1ska blifva inskränkt, samt sjeltvavGudstjensten, i afseende på tiden, till Sönoch Helgedagarne, äfvensom slutligen att Predikanten må förment vara, att sin Embetsåtgärd, i ett eller ennat hänseende, utsträcka till andra än dem, som med rätta utgöra medlemmar af nu itrågavarande Kapell , j Detta utlåtande angår ett ämne, som, om det än för ögonblicket kan synas af mindre betydenhet för mängden af Svenska folket, likväl l kar stå i närmaste sammanhang med det stora tvisteämnet, för hvilket mera stridigheter ägt rum i verlden och mera blod flutit, än för något annät. Uti 16 Regenngsforn.en, som öfverhufvud är en sammanfattning af de garantier gruaodlagarna skola lemna för den enskilda och personliga friheten siadgas nemigen bland annat, att konungen skall ingens samvete tvinnga eller tvinga lita, utan skydda hvar och ven vid en fri utöfning af sin religion, så nvidt han derizenom icke störer samhällets nlugn, eller allmän förargelse äåstadkommenrn. — Denna föreskrift låter visserligen ganska vidsträckt och är utan tvifvel ett :bland de första vilkoren för mecborgerlig frihet, så vida det måste anses utgöra den heligaste af alla menniskans rättigheter, att utan den verldsliga maktens ioblandning och mellankomst få sys;selsätta sig med de ämnen, som röra hevnes tro i afseende på eit tillkommande lif och det sätt, på hvilket hon önskar dyrka sin Gud, när idet allmännas frid ej derigenom störes. Kan jman då också i sjelfva verket anse, att genom ;denna Grundlags . alla de aldre föreskrifter i både i den borgerliga och kyrkolagen äro upphåfna, som bjuda inskränkmng i denna frihet; jen inskräckning, utgående ifrån en så stark och absolut intolerans, att sannolikt intet enda europeiskt samhälles lagar i den punkten för närvarande dermed kunna jemföras? En tidning, hvilken annars med mycken konseqvens plägar predika absolutfsmens läror, nemligen Svenska Minerva, har för ett par dagar sedan, vid refererandet af frågan om den Wesleyanska kyrkan, angenämt öfverraskat allmänrheten med yttrande af den satsen såsom sin opinion, att grundlagsn i detia fall måste ega företrädet framför alla äldre och sprciella författningar. Att likväl konsistorium icke sett saken på samma sätt, derom öfvertygas man redan af den omständigheten, att det i sitt utlåtande: åberopat till efterrättelse 1781 års kongl. kungöd-else, utgilven såsom förklaring öfver 1 Kap 3 S kyrkolagen, hvilken kungörelse konsisto-ium således, olika med Minerva, ännu anser: till dess fålla kraft och verkan gällande. s: Innan vi gå vidare ; torde det icke vara utan intresse för de läsate, som ej hafva deöonaln ee pe MD br pa AA AM ML SA -— tr m-—— RA AA