Hr Liebrechts konsert i Söndagsaften hade; samlat ett nära fullt hus, oaktadt konkurrensen med dea andliga konserten i Clara kyrka ochi det vackra vårvädret, den farligaste rival, som nöjena inom fyra väggar kunna äga. Repertoiren var ganska vald, och de särskilda numrorna exequerades raed mycken förtjenst. Den utlofvad: sången med obligat valdthorn af Prosch uteblef, i anledning, såsom vi hört sögas, af en Hr Robach, som skulle föredraga dewua parti, sedan rågrea dagar påkommen opasslighet. Den unga konsertgifvaren uppväckte med sitt verkligen utmärkta spel ett allmänt intresse, och de sympathier denna virtuos under sitt vistande härstädes tillvunnit sig, skola, att döma af det amimerade bifall, hvarmed hans auditorium här bjöd honom farväl, fortlefva hos mången vän af musiken och talangen, äfven efier det Hr L. för länge sedan utbytt Stockholms teater och konsertsalar mot de Pa:isiska.