Aftonbladet – 7 maj 1838, sida 4

trakterna mot Norrska gränsen, kunde göras åskådlig tör vederbörandes ögon, så skulle denna tafla icke förete mycket bättre målning än t. e. Wermländningarnes — Bohuslänska Skärgårdens — Dalarnes, m. fl., och då torde man väl finna, af hvad art det vwvälstånd och den förkofrann är, hvartill landet, betraktadt från vissa synpunkter, tros hafva stigit. Man vet, att åren 1812 och i synnerhet 1826, voro verkliga missvextår; men de derpå följunde åren 1823 och 1827 var likväl nöden icke så allmän och bjelpsokandet icke så påträngande som nu., Månne detta icke bevisar., säger Insändaren, vatt folket nu 1838 efter ett icke verkligt missvextår, befinner sig i ett sämre tillstånd , och att välståndet således snarare är i afän tilltagande? Till råga på folkets i vår ort olyckor, ehuru icke af missvextnatur, hafva nyligen alla de Soldatrotar, hvilka hittills erlagt vakans-afgift med 50 Rdr, i år blifvit antydda att antingen öka berörde afgift med 8 Rdr Banko, eller i motsatt fall genast rekrytera! Det må savverligen heta att taga tiden i akt! Före 1815 utgjorde deana afgift inom Wesigötha Dahls Kongl. Regemente, enligt hvad ins. vill minnas, blott 40 Rdr banko för hvarje pummer, derefier blef den af okänd orsak förhöjd till 50 Rdr, och dervid har det ända tills nu förblifvit, utan att någon brist derunder försports på musikanter vid regementet, ull hvars aflöning vakansafgiften hufvudsakligen lärer användas. Det vore verkligen hårdt, om en fattig rotchållare i dessa tryckande tider skall tvingas, antingen att rekrytera med alla thy åtföljande utgifter, eller ock nödgas att utöfver det vanliga utgifva värdet af en tunna korn — kanske det enda hvarigenom han kan undgå hungersnöden — för att tillfredsställa anspråk, som synas af intet behof vara påkallade. n