Aftonbladet – 28 april 1838, sida 2

LITTERATUR. Yxna, Göthisk saga. Dikt af Carl Rosander. (Forts. och slut från gårdagsbl.Y Hvad här blifvit yttradt i allmänhet, eger sin ganska speciella apropos i afseende på det poez tiska arbete, hvaraf dessa rader äro en anmälan. Hr Rosander har bland en bund: papper kommit öfver en gammal saga, han har med begärlighet kastat sig öfver fyndet och gifvit oss en bearbetning deraf a la Frithiof, allt med vederbörliga utrop af förtjusning här och hvar öfver kämpakraft, och nordisk tro och heder, och gammaldags dygd med mera sådant, som hörer till genren. Hr R. har icke velat vara sämre än en annan, han har icke trot: sig böra välja ettzmindre förnämt och reputerligt ämne, än alla öfriga unga vitterlekare, och har velat skrifva för salongspubliken, äfven han. Detta är visserligen förklarligt nog men misstaget är icke derföre mindre afgjordt och det framstår dessutom serskildt påtagligt och bjert just genom författarens ställning i det medborgerliga. Hr R. är, såsom han sjelf låter oss veta, genom sin börd en inföding i denna nyss antydda ideella verld ,extra muros, der sångmön, och konsten i allmänhet, har så minga upptäckter att göra och dit hon utan tvifvel en dag skall på fulit allvar emigcera; han bör ega till sin disposition en mängd erfarenheter, idåer och impressioner, egendomliga för denna sfer, och han har sålunda, i fall han vände den poetiska kallelse, han kan ega, åt detta håll, mycket undangjordt framför den, som, född i ett så kalladt bättre stånd, måste, för att arbeta i en sådan riktning, först göra sig hems mastadd i en krets af ofta helt och bållet främmande förhållanden, en verklighet mer eller mindre heterogen med den, hvari han sjelf blif vit uppammad, en psykologi i mänga fall icke nindre ny. Han har derföre bort och bör — och detta må vara sagdt om alla, som, genem in födsel ställda i samma kategori med hr R-.; f någon inneboende böjelse slå sig på att poe