Aftonbladet – 25 april 1838, sida 2

eldstäderno, hvilka blifvit skattlagde och äro de, å hvilkas antal någon kontroll kan synas nödig, i hvilken åsigt äfven pluraliteten af Herrar Bruksägare instämde Vid det i 129. gifne stadgande, att anmälan borde hos Kongl. Bergskollegium göras till erhållande af fri tillverkningsrätt vid manufakturverk, yttrades den önskan, att denna fria tillverkningsratt måtte vara gifven vid alla verk, och således icke blifva eller vara en följd af endast serskildt gifne tillåtelser. Rörande det i 16 f. stadgade förbud mot nedläggning af härd med smide utom bergslag på viss tid, yttrades enhälligt den önskan, att det måtte äfven så väl vara öppet lemnadt, att hvar och när som helst nedlägga smide på viss tid, som deraf en gifren följd att erläggandet af all hammarskatt upphörde i den stund smidet nedlades, I afseende på de i 48 S. föreslagne beskattningar å härdarne och smidet dervid, yttrades enhälligt den önskan, att dessas bolopp måtte få törblifva vid, hvad desamma i höglofl. Kongl. Bergskollegii förra förslag finnas upptagne till, och att således någon törhöjning å desamma ej måtte äga rum; men hvad åter angick den i 49 . föreslagna ytterligare skatt å ämnessmida för vallsverken, yttrades, att då denne sistnimde inrättning såsom ny inom detta land, orh för jerntillverkningenss teckniska utveckling serdeles förmånlig, ehuru, ännu alldeles icke kan förutses, om någon pekuniär. vinst är af ett sådant verk att förvänta, borde på allt sätt uppmuntras och icko med särskilde skatter betungas, syntes lämpligast, att all särskild beskattning å ämnesjern för vallsverken försvinner, och det således varder innehafvare af härd fritt lemnadt, att tillverka hvad slag at smide som helst, vid den redan beskattade verkstaden. Sedan nu hela förslaget blifvit uppläst, yttrade Herr Grefve Frölich: det han icke i den förestående diskussionen öfver det underdåniga förslaget till smidesstadga deltsgit, emedan Herr Grefven icke gillade stadgan, hvarken till sina principer eller detaljerne, helst Herr Grefven hade önskat en stadga, som varit fotad på grunden af en mera fri kolhandel; Herr Brukspatron J. Wern törklarade sig så vida instämma i hvad Herr Grefve Frölich anfört, att äfven har icke deltagit i de nu förehafde öfverläggningar, rörande ifrågavarande förslag, emedan Herr Brukspatronen skulle ansett sig hafva dermed erkänt detsammas antaglighet, hvilket åter icke vore enligt med Herr Brukspatrons öfvertygelse, hälst Herr Brukspatronen hade väntat en till sina principer liberalare stadga. Ofrige Herrar Bruksägare, som till en del ej tielade dessa af Herrar Gretve Frölich och Brukspatron Wern ådagalagde åsigter, yttrade dock, slutligen, med få undantag, att, derest icke smidesstadsan kan uppställas efter grunder, mera öfverensstämmande med tidens anspråk, önska de dock; att här otvan intagne anmärkningar vid dess särskilda delar måtte akttagas, emot hvilket beslut eller yttrande Herrar Grefve Frölich och brukspatron Wern reserverade ig, tilläggandes, det de ville hafva antecknat, att da HUdeles icke i öfverläggningarne om förenämnde annärkningar deltagit. Slutligen yttrade plureliteten af Herrar Bruksägare len önskan, att kolhandeln måtte göras alldeles fri ;ch oberoende af privilagier och särskilte resolutioer, såsom ledande till en fullkomligare utveckling f handtoringen i sin helhet, och öfverensstimmande ned den fria dispositionsrätt hvar och en äger öfver in egendoms produkter och afkastning. . Och skulle, hvad sålunda beslutadt och yttradt blifit, genom utdrag af protokollet, meddelas blifvande lerrar Revisorer, ——— wu