Aftonbladet – 19 april 1838, sida 3

IHRTCO, Som ar PORStalllgtH otvernopad ine glaslådor, innehållande små soldatfigarer, gre nadierer, hussarer, lancierer, infanterister, inge , Diörer, Wosssoldater o. S. V. På sängen lå en shawl utbredd, som tillhört den aflidnu drottovingen; för öfrigt är denna sängkammare li ka enkelt möblerad som kabinettet, ty konun gen har en högst okonstlad smak, ehuru ha föröfrigt lägger mycken vigt vid små detaljer Han är isynnerhet mån om att hsns papper böcker och till och med hans peanor qvarlemnas på de ställen, der han lagt dem, och i detta hänseende fordrar han den noggraunaste lydnad af sin betjening. En penna, som man låJut falla på golfvet, eller ett pepper, hvars plats Iman förändrat, äro ej sällan auledningar till onåd. Det gamla slottet Charlottenburg byggdes af I Fredrik den Store; man visar der ännu de besökande de rum, denne monark bebodde, men som för närvarande innebafvas af furstinnan Liegnitz. Ibland prydnaderna i denna furstinnas salong anmärkte jag i synnerhst ett värdshus, ett verkligt monument af tvenne preussiska officerares tålamod. Det är betäckt med små inkrusteringar, utförda med en beundransvärd noggranhet och finhet. Furstinnan Liegnitz, som är ett ganska snillrikt fruntimmer, skall vara Jalideles betagen af herr Saphirs, den bekantt komiske författarens burleska skrifter, som nu göra fureur i Berlin. Också ser man bland kinesiska porslins-saker, och bredvid en prägtig dogg, af samma ämne en hten staty, föreställande Saphir. Hvar och en vet, att furstinnan af Liegnitz är konungens gemål. Imedlertid påstår man, att Hans Maj:ts förhållande till detta intagande fruvtimmer aldrig öfverskridit gränsorna af en platonisk vänskap. Offentligen iakttager Konungen med stränghet alla etikettens lagar; sällan visar han sig i samma vagn med henne, och glömmer aldrig sin företrädesrätt. Allmänheten får, sedan någon tid, blott med svårighet inträde i det inre af Charlottenburgs slott, och ingen tillåtes inkomma i parken, när konungen spatserar der. I allmänhet visar Fredrik Wilhelm sig sällan för sina undersåtare; hans uppsyn är vanhgtvis något dyster; äfven då han omgifves af sin familj, hvilket sker ganska sällan, uttrycker den ingen glädtighet. En ibland de utmärktaåste personerna af den kongl. familjen och af Berlinska hofvet, är prins Wilbelms, konungens broders, gemål. Denna prinsessas allvarsamma drägt och .hållaing tyckas redan tillkännagifva strängbeten i heones religlösa gruedsatser; hon emottager icke i sin societet annat än de mest renläriga devoter, och hennes soirger upptagas mest af andaktsöfningar, hvari hennes gemål måste deltaga. Kronprinsen cemottager i sina soireer litteratörer och artistiska fruntimmer, hvilkas tankekraft uttömmer sig i att utleta hans charader. Allvarsamt folk påstå likväl, att Prinsens snillefoster icke äro af första ordningen. De yngre prinsarne, hans bröder, hafva mindre sparsamma vanor, och deras enskilda utgifter äro värdiga den höga rang, de innehafva, Prins Car! är i besittning af rättigheten att gifva Berlinurne moder; hans ckipager äro förfärdigade i Wien och Warschau; och hans linne blir, som det påstås, tvättadt i Paris; han visar sig aldrig utan sin gemål, sedan ett rykte hörjat spridas, att det höga paret icke lefde i follkomlig harmoni. Prins Albert anföres som ett mönster af artighet och elegans; den höga adela fyller hans salonger, der prinsessan Amelie, hans gemål, gör les honneurs med utsökt behag; denna prinsessas uppfostran har varit föremålet för en noggrann Omsorg; hon äger lika djupa, som måogfaldiga kunskaper. Hon har i sitt palats låtit inreda en amatörs-teater, serskildt egnad åt uppförandet af Fransyska dramatiska proverber och vaudeviller, och Franska språket är nu mera allmänt i Berlin än någonsin. Konungens fjorde son, prins Wilhelm, gör sig föga angelägen omsatt anses för lärd eller för en man på modet; han yttrar tvertom liknöjdhet, snart sagdt förakt för de litterära notabiliteterna, men affekterar deremot all en soldats sträfhet och visar sig med mesta fördel på ett lustläger eller vid en parad. I allmänhet finnes föga ostentation vid Berlinska hofvet. Konungen lefver helt enkelt och gifver inga parad-middagar ; de personer, oo 2 KR