Aftonbladet – 19 april 1838, sida 2

Krigskollegium har vid föredragningen af detta mål funnit alla revisorernes anmärknimgar genom ofvanstående svar så nöjaktigt förklarade och upplyste, att kollegium förklarat dem komma att förfalla. Revisorerne voro likväl icke tillfredsställda härmed, utan ingingo under loppet af år 1836 till Hr JustiticOmbudsmannen med en klagoskrift, hvaruti Just. Ombudsmannens embetsåtgärd begärdes till åtal emot krigskollegium, dels derföre att revisorerue icke, oaktadt sin derom uttryckligen framstälida begäran, fått afgifva påminnelse vid chefsembetets och direktioncus förklaringar; dels också derofver, att krigskollegium i flere delar ingått i pröfning af anmärkningar, som efter revisorernas tankar endast kunde tillhöra generalmönsterherrn att bedöma, emedan han enligt författningarna är den, som skall lemna beklädnadsdirektionen decharge. Det kan ock svårligen nekas, att åtskilliga af anmärkningarna för den profava mängden verkligen icke synas så fullständigt vederlagda, som kongl. krigskollegium funnit dem; t. ex. frågan om skilnaden emellan de debiterade beklädpadsmaterialierne och det som verkligen åtgått; ty om denna skilnad också, hvad klädet beträffar, kan förklaras genom krympning, så är det svårt att inse, huru detta kan tillämpas på bojen och foderväfven, som alls icke krympas. Också finner man, att direktionen alideles förbigått dessa punkter med tystnad. Krigskollegium har icke desto mindre funnit allt detta nöjaktigt, äfvessom justitieombudsmannen icke yttrat sig öfver saken på annat sätt, än genom fö!jande, i expeditionens diarium befiatliga beslut: Efter noggrant öfvervägande af detta mål, fann justitieombudsmannen ej skäl att dermed taga någon befattning.n Ännu lära dock revisorerne icke hafva uppgifvit allt hopp att få saken närmare utredd, utan enligt hvad en af dem hos redaktionen tillkännagifvit, ämna de nu vid instundande generalmönstring begära laglig undersökning och vittnesförhör öfver åtskilliga omständigheter, hvarill de anse sig så mycket mera föranledde, som i anledning af åtalets förfallande ett rykte spridt sig bland rotehållarne nere i orten, att revisorerne sjelfve, af ett eller annat skäl, skul1e låtit förmå sig att sjelfve nedlägga eller icke vidare fulifölja saken. I fall nu en sådan undersökning blir begärd från rotehållarnes sida, skulle det icke förundra oss, om beklädnadsdi. rektionens ledamöter på det högsta instämde i en sådan anhållan, enär flera af anmärkningarne äro af den beskaffenhet, att isynnerhet f d. chefen, som egt hufvudbefattningen med åtgärderne, måhända lider mest af, att saken lemhes i sitt närvarande, ännu något outredda och j mystiska, skick.