Aftonbladet – 18 april 1838, sida 2

MICHAEL ANCKARSVÄRD. Ehuru allmänheten redan såväl i detta biad som genom andra tidningar erhållit underrättelse om denna mans frånfälle och om några drag ur hans lefnadshistoria, hafva vi likväl, enligt hvad vid notisen om dödsfallet tillkännagafs, trott, att en något mera detaljerad lefnadsteckning af honom vore för mången välkommen, och meddela nu efter de upplysningar vi kunnat förskaffa oss, en kort teckning deröfver. Då denna historiska tafla omfattar en man, som ifrån år 1742 till år 1838 lefvat och handlat uti sex konungars regeringstid under fyra serskilda regeringssätt, samt derunder i flera och vigtiga fall tagit verksam andel i fäderneslandets vigtigare angelägenheter, är det naturligt att vi utlemna allt hvad som ej är af allmännare interesse. På Högforss bruk i Wesimanland bodde Johan Peterson Coswa (ban hade på detta sätt efter uttalet förändrat familjens franska namn Cauchois). Han var gift med Catharina Lind fråu Nora. Af dem föddes sonen Michael, d. 9 Mars 1742. Efter idkade akademiska studier ingick denne vid fortificationsstaten i Stockholm och blef år 1759 konduktör. Han deltog sedan i det återstående af sjuåriga kriget, dels vid artilleriet, dels såsom ingenicur-officer och slutligen såsom adjutant bos general v. Hessenstein. Efter att år 1762 hafva blifvit fendrik vid d. v. armeens flotta och år 1764 bivistat en sjöexpedition i Finska Viken, gjorde han flera sjöresor till Holland, England, Frankrike, Spanien, Italien och Afrikanska kusten. ÅAterkommen till fåderneslandet sysselsattes han vid åtskilliga rekognosceringar uti finska skärgården, och var år 1772 tjenstgörande under generallöjtnanten, friherre Sprengtporten, då denne i anledning af revolutionen den 19 Augusti, ifrån Sveaborg marcherade till Stockholm för att bistå konungen. Coswa delade då deras mening, hvilka i konungamaktens förökning trodde sig se enda medlet emot de skadliga verkningar, som utländsk inflytelse länge utöfvat på Sveriges styrelseangelägenheter; han medverkade derföre till den nya sakernas ordning, som Gustaf III lofvade bibehålla i enlighet med en grundlag, hvilken i sina hufvudsakliga delar förblef nära öfverensstämmande med de samma grunder, som redan femti år förut ansetts innebära tillräckliga garantier för de nationella frioch rättigheterna i vårt land; och han cmottog straxt. derefter bevis på det värde denne konung satte: på hans tjenster. Han erhöll befordran; blefl: adlad, med namnet Anckarsvärd, samt utnämn-: des till riddare af svärdsorden. Planen att söka gifva en ökad politsk vigt åt Sverige genom dess återuppträdande såsom sjöstat, upptogs af Gustaf III med ifver och man såg redan nästföljande åren Anckarsvärd sysselsatt vid utförandet af denna plan. Han fick inseende öfver ekefällningsarbetet på Gottland, blef innan nå-— JA Ör OK AK