Aftonbladet – 10 april 1838, sida 2

Article Image
ar engras animal, Som Hjades ut. Uenna gangen var detta likväl icke förhållandet, utan snarare tvertom. Det var herrar Mozarts, Rossinis, Kuhlaus, Spontinis, Herz m. fl. kompositioner herr Nagel tjöd på, och sjelfva Tegnerska jubelouveriuren, som exequerades på svenska aka: demiens guldbröllop, var ej glömd Till förrätt hade herr Nagel valt ouverturen till Zulu. Den är, som man vet, kraftig och stärkande, och just egnad, att, som man säger, sätta magen i ordning. De cefier kom en a la daube, under form af en konsert utaf Beer. Denna ville rec. kalla en skåderätt, ty han fick egenteligen icke nigon smak på densamma. Den är, om man så behagar, rätt väl komponerad, och vacker utanpå, men innanför fions verkligen fögX must och merg. Om konser:gifvaren, af hvilken detta stycke exequerades, vill rec orda litet lärgre ned, då vi hinna til 9ageolett och pizzicato å la Paganini.n Vid tredje talriksombytet tramkom en glacebudiog, — en duett ur Ferdinand Cortez. — Spontini. är en underlig man; ban skrifver de allraprydligaste, de allraordentligaste och korrektaste partiturer, han räknar så noga ut, att intet skall finnas att anmärka emot det plastiska, om man så får säga, i hans noter; han använder ganska planmessigt sim stora kännedom com instrumenterna ---. med ett ord, han stökar så till, att bans verk blifva klassiska — men under den kalla marmorn i hans kompositioner klappar intet bjerta, och inga vågande pulsar vittna, att den lefvande andan bor derinne. Så är äfven fallet med denna duett, hvilken utfördes af dess ordinarie ipmehsfvare på scenen — herr Sällström och mile IViderberg. Att finna ärter på ett så väl serveradt bord derpå. var man ej beredd; och likväl frambar man sådana under benämning nytt divertissemang för fagott af Winkler , Herr Grabow, som föredrog stycket, skördade fortjent birall för dessa toner, som ,rullade så runda ur truten,, om det tillåtes oss att begagna ett målande uttryck. af salig Bellman. Och. nu kom varm punsch på ärterna — vIn troduktion och variationer öfver ett italienskt, thema, med flageolett och pizzicato å la Paganini. Sal. mamsell Cajsa Warg påstod, att man till. en butelj arrak skulle taga tre citroner, två buteljer . vatten och trefjerdedels skålpund soc ker. Men i hennes tid brukades ingen magsysa. Nu deremot har bela verlden magsyra, både i Ickamlig och andelig måto. Hvilket recept Hr N. har följt vid deena sin musikaliska brygd, vill rec. ej afgöra, men, i sanning, sockersöt är kompositionen tilliäckligt, till och med derhön att göra den spiritv, som möjligen inne—bålles deri, sköligen omärklig. Herr N. borde icke så ofta återkomma med detta stycke. Han skadar sig derigenom,. Rec. tillhör visserligen icke de pedanters antal, som fördöma flageolettoch pizzicato-variationerne och anse dem för rent af ett charlataneri, men man säge derom hvad man vill, så är det dock åtminstone afejordt, att de förlora på att höras för ofta. Ett fruntimmer, som är angelöget om, och äfven förstår konsten att behaga, kan völ för någon gång taga på sig en klädning, som ; MMMM if en egen, fantastisk färg, mena hon akiar sig noga att bära denna klädning ofta, ja kanske ill och med mer än en gåvg. I denna paraeil stå herr N:s flageolettoch pizzicato-variaioner. Herr N. är alldeles icke utan fantasi, och man torde derföre kunna vänta sig att Jiet oftare, än som händer, få göra ned nya frukter af densamma. Det ligger nåsonting varmt, småktacde, sydländskt i hvad van skrifver; någonting sådant som man blott inner på andra sidan ÄPPepninerne. Så betrakudt kan äfven Hr N:s pizzicato ha sitt behag y hvem lyssnar icke gerna till kastagnetternes näppningar, ehuru man väl icke kan säga, att e, såsom musikaliska instrumenter, äga någonng intagander Hvarje gång Hr N. offentligen uppträder, hör ff van med fägnad, att han allt mera blir herre n fver sit instrument. Hans violin har ifrån! c örjen varit lofordad, och förtjenar tt blifva c et med hvarje dag mera. Men Hr N eger f lang på ännu ett instrument, hvilket man tvif-r elsutan gerna för någon gång skulle önska att!g böra honom off mtligen behandla, neml. Pp -uitärren. Guitarren är visserligen icke egent1 sen något konsertibstrument, men så spelad, p 1 f L L S 1 l

10 april 1838, sida 2

Thumbnail