Aftonbladet – 7 april 1838, sida 1

IDEBATT I FRANSYSKA DEPUTERADE KAMMAREN, RÖRANDE HEMLIGA ; FONDERNA. (Slut från Torsdagsbl.) Sedan Hr Odilon Ba:rot och sigillbevararen l Hr Barthe yttrat sig, intog Hr Guizot tribuuen. ban hade — sade han — ofta hvälft på honom ech bans vänner ansvaret för det förflutna; han ville icke skjuta lifrån sig denna ansvarighet, han gjorde sig tvartlom en ära deraf; likväl delade han med den TIförra kammeren äran af det konstitutionella och . lagliga motståndet; om nägon funne denna ansvarighet för tung, så vore telaren beredd att taga den hel och hållen på sig. Sedan 1830 hade en enda tanka sysselsatt honom, befästandet af den nuvarande styrelsen, ty detta vore Julirevolutionens stora loöf.e, att sätta ett mål för oroliga och onyttiga försök. Talaren hade alltid understödt de vexlande ministererne — här afbröts han af ett högljudt knorr, hvarpå han erinrade sig att han en gång gjort ett undantag från denna regel, nemligen i Maj 1881, under Lafittes förvaltnivg, då faran syntes hotande. Till en afgjord opposition syntes Talaren för närvarande intet skäl vara för handen. Han röstade för de hemliga avslagen, men ville; icke tillbakahålla uttrycket af sin åsigt af saker.Ines närvarande ställnivg, Uader 7 års tid ba-i de den på mångfaldigt sätt pröfvade styrelsen: besegrat alla hinder och svårigheter. Hufvud-; orsaken till dess framgång hade varit bildandet! laf en perlamentarisk majoritet i kammarens sköi te. Detta vore ett oundgängligt vilkor för mak-! tens befästande. Nu vore ställningen förändrad — den konsoliderade majoriteten feltes; men månne den ej, det oaktadt, vore nödvändig. i Telaren ivgick här i en målning af den närva-! raode sinnesstämningen inom kammaren. Enj viss afslappning i sinnen och hjertan vore omiss-: kännelig; hvar och en öfverlemnade sig åt lik-; giltighet. Hvaraf kom väl detta? Talaren angaf såsom hufvudorsak dertill maktens försvagande. Om majoriteten, sade hen, faller sönder, all-j I männa andan icke understödjer den, så försva-; I gas makten och bilden häraf hafva vi nu för ö-j gonen. Men är det icke åter den försvagade j makten, som gör kammaren tvekande och obeslutsam? Odilon Banot har rätt, det onda ligger icke hos personerna, utan i tingen: orsaken till allt det onda är bristen på en väl organiserad majoritet för styrelsen. Talaren visade derefter buru som detta onda, hvilket han ansåg för det hufvudsakliga, hade åtskilligt annat ondt Ji följe med sig. Denna sakerns ställning ledI de till oppositionsanda. En sådan anda herrIskade i den nuvarande kammaren; den bestod i ett evigt kritiserande af makten, i en evig längtan efter utvidgning af folkets rättigheter. Bredvid denna anda gingo den tvekan och obeI slutsamhet, som herrskade i största delen af landet. Ingenting vore alltså nödvändigare än återställandet af en kammare med majontet för styrelsen, en kammare som framställde sig för) landet med bestämda drag, och som bragte styrelsen till öfverensstämmelse med sig sjelf. Man hade sagt att en sådan majoritet kränkte kronacs rättigheter och oafhängighet. Men erfarenheten vederlade detta. I Mars 1831, i ett ögonblick då makten var som djupast försvagad, hade kronan våntat på en motståndspunkt; kammaren hade först gifvit signalen, den hade kallat Casimir Perier till styret. Af denna händelse slöt Talaren, att en kraftfull uppenbarelse af kammarens vilja ipgalunda stod i strid med kronans prerogativer. Alla tre grenarne af lag stiftande makten måste förena sig att motstå dragningen utför revolutionens brant, hvar och en af dem särskild vore dertill för svag. Regeringen måste alltså befastas; men härvid voro tvenne vilkor oundgängliga, först att man rensade 1789 års grundsatser från hvarje anarkiskt forbund, hvilket fordom visserligen varit naturligt och oundvikligt, och sedermera att man såg till huru dessa renade grundsatser bidrogo ill bildandet af en fast och regeimessig styrelse. Om det klarligen visade sig, att dessa grundsatser hvarken bragte moralen eller religionen i fara, så skulle man få se många andar samla sig kring dem, — Dessa yttranden väckte ett sorl af missnöje i kammaren; Guizot förklarade nu sim mani. 2 24 han ancag da allmänna ann dt