det alseendet, alt iem-ars Nnastvakancoe-aigitten, tran och med år 1842 måtte få utgöras likasom nu, men. latt derat tformerades en kassa, som skulle utgöra en tillgång för rusthållare, till inköp af hästar, remonteriugs-persedlar och bekladnad, i mån den dertill. kunde tförslå; medlen till uppbörd ganom kronofogden i orten, men under en enskild Direktions förI valtning, som Rusthållsrne sjelfve utsåge; anseende sig likväl battre belåtne, om Kongl. Maj:t i nåder funne för godt att bibehålla Regementet till Infantori på samma vilkor, som hittills. Häruti förenade sig samtelige rusthållarne med den underdånigr hemställan derjemte, som gjordes för Kåkinds Kompagni, i afseende på bevärings-persedlarnes utbyte samt hästarnes mått och obestämdhet f färg; ikväl yttrade Ofversten Friherre Fri: ddrik von Essen, ägare af åtskillige hela och styckade. Rusthåll. att de ifrågasatte förmånerna, om de i nåder beviljades, visserligen vore allt hvad Rusthållarne i detta fall rimligen kunde begära, men att han vore törvissad, att inga andra föreskrifter för den förändrade organisationen blifva i nåder föreskrifne , än Irusthållarne kunna finna sig belåtne med, hvadan han, Ipå förhand, törklarade sig fullkomligt nöjd med hv:d Eders Kongl Maj:t i detta afseende täckes i nåder föreskrifva. Den 5 April i Fahlköping med Gudhems eller 3:dje Majorens Kompagni. Atven här tillkännagalts dels mundthgen och dels skrifI teligen en allmän Önskan att få ingå på nytt kontrakt om Å hästvakansens fortfarande, emedan rusthållarne ansåge det förmycket känvbart att underhålla häst med dithörande muntering. En fullmagt inlem-nades af inspektor Hultgren, att, å Holrätts-PresiI denten m. m Gyllenhaals vägnar, anmäla: det Presidenten, för sin del, är villig att prestera hästar för sine rusthåll N:o 4 och 2, då nu varande kontrak-; Ttet upphör; men för öfrigt instämde alla rusthållarIne, för detta Kompagni, i det af ägaren till halfva rusthållet N:e 72, Anders Lundberg, skriftligen framTförda andragande af enahanda innehåll med Major: Locrantzs inom Wartofta Kompagni; och efter det I sammanträdet var slutadt, framställde flere rusthållare, vid åter erhållet företräde, den önskan, att få afstå sine Augmentshemmans-räntor mot boöfrielsa från underhå!l af hästoch sadelmundering. Den 6 April i Wånga med Laske eller Förste Majorens Kompagni. Förhållandet blef här detsamma, som med Gudhems Kompagni i Fahlköping, sedan And:s Jonsson i storeg. Sandhem, å egne och öfrige dervarande rusthåilares vägnar, hade inlemnat en skrift, till innehållet lika med Anders Lundbergs sist åberopade; och ville äfven rusthållarne för detta Kompagni ingå på att lemna ÅAugments-räntorza mot befrielse ifrån underhåll af hästoch sadelmundering. Den 7 April i Håkantorp med Barne Härads Kompagni (deraf 87 Numror inom Skaraborgs och 46 inom Elfsborgs län). Här inlemnades väl 2:ne af åtskillige rusthållare undertecknade skrifter, hvilka dock endast innehöllo framställningar om svårigheterna att erlägga vakansafgiften, sådan den för närvarande är, än mer att anskaffa samt underhålla häst och munderingspersedlar, inom denna serdeles af missväxter hemsökta ort; på grund hvaraf den underdåniga önskan gjorde sig gällande, att få berörde afgift snarare nedsatt till Sex tunnor, eller om det icke lät sig göra, den nu utgående vakansafgiften erhölle ett visst bestämdt lösningspris, oberoende af markegång; och i afseende på den fråga, som utgjorde egentliga föremålet för öfverläggningen, var icke någon beredd att yttra sig, fastän de medgåfvo, att de så väl från predikstolen, som vid sammanträdet fått kännedom om Eders Kongl. Maj ts Nådiga Bref i ämnet; förnyande dock deras underdåniga anhållan, att 1å undgå uppsittningen till häst; men underrättade om, hvad rusthållarne vid de föregående sammanträdena och sedvast i Wånga underdånigst föreslagit, blef allmänna rösten äfven här ett förenande med hvad rusthållarne för Laske Kempagni andragit. Den 10 April i Lidköping med Lifkompagniet. Flere afgåfvo här muntliga och skriftliga utlåtanden af innehåll: att Rusthållarne på denna slättbygd, som har brist på bete och är utblottad af missväxter, ej utan stor svårighet, och för mången undergång, skulle kunna verkställa uppsättningen af häst och mundering, samt underhålla den; hvarföre de ock anhöllo, att få till Thronen framföra deras underdåniga önskan, att om ej nu varande vakansafgitten kunde nedsättas, Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder låta Kompagniet förblifva i dess nu varande skick mot den efgift, som hittills blifvit utgjord, men hvilken afgift Bergsrådet J. G, Geijer, i ett decom ingitvet skriftligt anförande sökt visa lämpligast borde bestämmas i Råg och Hafre och icke i Korn, som på få ställen inom Kompagniet kan, med någon fördel, odlas. — Kammarherren B. J. Ramseij, såsom ombud för Grefve A. L. Hamilton, ägare af Rusthållen N:o 77 ech 78, ingaf en skrift, deri han föreslog, om icke Statsverket kunde afstå hästvakans-afgiften för de två sista åren, som återstå 3 nu varande kontraktet, och rusthållarne få afbörda denna zafgift i stället till bildande af en remonterings-kassa inom orten, samt att få uppsittningen successivt verkställd i mån af denna kassas tillgångar, äfven efter 1841, intill dess hela uppsittningen hunnit fulländas. De fleste rusthållarne inom detta kompagni förenade sig dock slutligen med dem, som föredragit fortfarande vakansen under ytterligare fem år med nvändande af derpå inflytande medel till uppsittninsens verkställande, och dervid gjorde förbehåll i öfmm KA f