Aftonbladet – 4 april 1838, sida 1

DE CIVILA EMBETSMÄNNEN I SVERIGE. Detta är titeln på en liten brochure, som i dessa dagar utkommit. Ämnet är bland de vigtigaste, som nu för tiden kunna besinnas; och författaren ha: öppnat diskussionen med sskkännedom, med klar åsigt, med lugn och med betydande stilistisk talent. Deremot skulle man önska, att han gått något mera till bottnen af frågan, ty man ser genast, att han kunnat det bättre än mängden af våra skriftställare. Han begynner med den ganska riktiga anmärkningen, att bland de reformer, hvarpå nu allmänt ropas, är reformen af de civila embetsmännen den vigtigaste, men att också detta ämne är ganska ömtåligt i Stockholm — det ömtåligaste jemte skråväsendet — och att bristen på andra tongifvande och betydende intsressen (lärda och konstnärer, magnuater och andra genom sina yrken och talenter sjelfständiga samhällsklasser) sätter embetsmanna-interesset högst. Denna, visserligen förut bekants, men föga tydligt insedda, sanning utvecklar han med verklig klarhet; och hvarje fördomsfri läsare af boken måste tillstå, att det icke är på skuggan, som de skäila, hvilka kalla Sveriges styrelse en Byråkrati. Han vidrörer äfven den allmänt erkända sanningen, att den Svenska centralisationen har gjort Stockholm ill medelpunkt för landet i offeniliga avgeläg.nheter, i åsigter, tycken, lefnadssätt och sedvänjor, och han hade kunnat tillägga: i penningväsende och alla vigtiga ekonomiska bestyr. Detta hänger tillsamman med embeismanna-väs sendet, alidenstuvd staten tagit för princip att blanda sig uti alla ekonomiska företag och låta förlagen till dylika förskjutas af staten eller statsbanken ; och deraf har naturligtvis uppstått ett stort inflytande af dem, genom hvilkas händer medlen gått, eller på hvilka deras beviljande berott. Detta inflytande håller dock nu på att minskas genom provincialbankerna och