Aftonbladet – 26 mars 1838, sida 1

jaf så och så många procent från hans hufvudsumma, det är det d:yga priset han betalar för sin rösträttighet, det är den skada, de kostnader Imed hvilka han nödgas böta för sin samvetsI grannhet, som gör industri-idkaren till vän af sluten votering, då han beräknar sitt enskilda in jtresse och ser sina dagliga och stundliga förluster. Lord John Russell visar sig för honom icke under skepnaden sf en statsman, som strider om företrädena af en spekulatif teori, utan såsom en obarmhertig förtrycka:e, som nödvänI digt vill blotiställa henom för förföljelse och taga hans penningar ur disklådan. Det är svårt för en representant att predika för em sådan valman, att tålamod är vishet. Han svarar: Lord Russell vill att jag skall förlora så och många af mina kunder, så ofta jag röstar för den regerivg, han representerar. För en sådan valman betyda alla andra frågor, irländska kyrkan, irländska municipaliteterna, icke mera än agnar, i jemnförelse med frågan om vinst och förlust. Massan af folket bekymrar sig icke om abstrakta satser; den unde:kaster sig fortfarandet af verkliga uppoffringer blott för att finona ett botemedel emot ett verkligt ondt. — Den ovilja, de radikale bysa mot ministeren för dess motstånd emot deras fordringar, ger författaren anledning till träffande anmärkningar. Whigs — säger han — sätta sig emot sluten votering, och de drifvas från statsrodret. Komma vi derigenom den slutna voteringen närmare? Detta är den egentliga praktiska frågan för statsmannen. Ljuder. ordet: n,sluten votering, behagligare då det uttalas af Sir Robert Peel, än i Lord Russells mun? Aro vi den slutna voteringen så nära, då Whigministe:en blifvit upplöst? Skulle vi väl, med Sir Robert Peel till premierminister, se en Lord af skattkemmarea och en fålitygmästare ostraffadt rösta för Herr Grotes förslag? Skulle hans president för kommerskollegium, hans krigsskattmästare, hans skattkamma:sekreterare få afhålla sig från voteringen? Vinner den slatna voteringen ingenting, hafva dess förfäktare ingen orsak till förhoppningar, då de se densamma öppet understoödjas af några ledamöter inom sjel!va styrelsen, och andra visa emot densamma en vänlig neutralitet? Om också Russels tal i orden är rigtadt emot frågan, så gifves det dock icke något verkligt bevis på fizndtlighet emot densamma i ett kabinett, som tillåter sina embetsmän rösta emot sin chef, utan att en enda afsättning derpå följer. År icke deita ett bevis för det vigtiga factum, hvilket är af betydenhet för denna fråga, att ministeren icke anser förfäktandet af sluten omröstning oförenligt med bibehållandet af en plats i kabinettet? Alla utnämningar till embeten sedan den... tid Lord Melbourne åter trädde i spetsen för affärerna, men isynnerhet grefve Durhems utnämnande till en vigtig plats i kolonierna, hvilket nödvändigt måste leda till de högsta värdigheter i moderlandet, och det embete, Herr Sheil nyligen erhållit, äro bevis att regeringen söker att finna friska stridskrafter bland de ifrigaste förfäktare af opinioner, som äro mera populära än ministerens egna Med hvarje år, med hvarje session skola nya vänner af sluten votering inkomma i minist?ren. Och om Lord Durksm lyckligt utför sitt uppdrag, om hanåtervänder till England såsom Canadas fredsstiftare, såsom betryggare af riket i en af dess svagaste delar, skall väl då det liberala partiet länge med lugn åse, om en af den första reformbillens stora upphofsmän hålles aflägsnad från all uppsigt öfver den af honom uppfunna machinen? Man måste derföre betrakta beståndet af en Wbhig-ministåre icke blott i och för sig sjelf, utan äfven med afseende på de följder deraf måste uppkomma. Grefve Durhams inträde i ministåren kan blifva en följd af Lord Melbournes förvaltning. — Fråsan om sluten votering kan blott gå framåt, i mån densammas förfäktare komma närmare ledningen uf de allmänna angelägenheterna, TI fall de radikale störta Whig-ministeren, skulle val lå Whigs förena sig med de radikale, för att Irifva Tories ur kabinettet? Skulle icke Je mest noderate och måhända de rikaste bland Whigs, vilka genom inflytandet af sin förmögenhet vo-: e tryggade i besittningen af sina platser i paramentet, hellre hålla sig till Sir Robert Peel, n till Sir William Molesworth? Skulle icke edamöterne och anhängarne af den nuvarande ee lemna 116 oo oo 2 12 AMA oo IL MM