Aftonbladet – 22 mars 1838, sida 2

OM LEGITIMITETENS NYA FÖRHOPPNIN GAR I iPANIEN. De fransyska bladen med de sednaste poster na hafva lifligt polemiserat öfver åtskilliga ryk ten om någon ny vändning uti de spanska sa kerna. De legitimisiiska bladen ! Europe, Quo tidienne, och Journal General de ia Franc påstå bestämdt, att alla europeiska kabinet ter, kanske endast med undantag af det fran ska och engelska, umgås med förslag till fre dens återställande på halfön. Detta vill me andra ord säga, att de stora makterna, som är kända under namn af den heliga alliansen, skul le formligen erkänna Don Carlos rättigheter til spanska kronan under namnet Carl V, och öp pet sända ministrar till honom. Detta skull närmare besiämmas på konferenser i Töplit eller Carlsbad, och ryska kejsarens resa til Tyskland stå i förbindelse dermed. Eti gifter mål mellan drottnicgbarnet Isabella skulle der efter komma i betraktande, men detia skulle pi intet sätt komma i fråga såsom en förliknin; mellan båda partierna, i afseende på principei för rättigheterna till kronan; denna rättighets o. medelbarhet, utan afseende på folkets vilja, skul: le fremför alla andra framställas såsom den för: sta punkten vid kongressen. På den andra sidan triumfera de ministeriell: fransyska bladen åter deröfver, att Don Carlos ställning för närvarande i sjelfva verket skal befinnas ytterst svag, de spå alt drottsingens sal innan kort kommer att segra, och att den all. männa freden skall varda återställd under den s k. konstitutionella styrelsen. Det som härvid, likasom alltid vid dessa partistrider, måste ådraga sig upmärksamheten, är att å ingendera sidan nämnes ett ord om det spanska folkets rättigheter och anspråk. Deruli ligger ock i sjelfva verket nyckeln till h:la den långvariga oreda, detta besynnerliga sakernas skick, hvarpå man icke ser något slut eller upplösning, nemligen, att äfven drottningens parti, eller det s. k. konstitutionella, varit vida räddare för, att nationen, att folket skulle få någoniiverklig makt, att dess vilja skulle kraftigt framträda, än de skulle vara att sjelfve packa in och lemna alltsammans i händerna på Don Carlos, emedan i det sednare fallet den lilla drottningen alltid finge