Aftonbladet – 16 mars 1838, sida 1

varae erfarit sedan 1834, icke bättre, utan i I många fall mera orättvis och sämre, än någonsin då slafveriet var oinskränkt. Det är sannt att bruket af piskan, såsom pådrifvare till arbete, blifvit afskaffadt. Det är en stor och högst tillfeedsställande förändring till det bättre, jag medger det; men i alla amdra hänseenden skall jag visa, att slafvens belägenhet icke blifvit fördbättrad, utan tvertom i många fall väsendtligen försämrad. Jag skall först i afseende på slafvarnes föda jemnföra hvad som bestås en fånge Ipå Jamaika, med hvad neger lärlingarne erhålla li de andra kolonierna. I fängelserne på Jamaika får hvarje person 527, stop risi veckan. Jag har ingen uppgift på hvad lärlingarne erhålla på Jamaika, men jag tror, att det är något mera, än hvad som bestås fångarna; men på Barbados och öarne under vinden är det mycket mindre. På Barbados får negren icke mer än 3?, stop i veckan, och på öarne under vinden blott 3. I kronans kolonier fingo slafvarne före: 1834 7 3, ris, för närvarande fa lärlingarna blott 33),, så att i den så väsendtliga artikela föda ingen förbättripg i negrernes belägenhet är synbar. Sedermers, i afseende på arbetstid, så är det tydligen och klart af allra yttersta vigt, att lärlingen måtte hafva åtminstone 2 och en half fridagar i veckan — Söndagen för gudstjensten och undervisning, Lördagen för att kunna göra sin upphandling af förnödenheter på torget, och hälften af Fredagen för att kunna arbeta i sin egen trägård. Befrielseakten stadgade att lärlingen skulle arbeta 45 timmar i veckan för sin husbonde; men husbönderna visste ställa sakerna så, att i de flesta fall lupo dessa 45 timmar in på lärlingens hälft af Fredagen, och till och med i somliga fall in på Lördagen. Plantageägaren räknade alltid tiden ifrån det ögonblicket, slafven började sitt arbete; och som det ofta händer, att han bor vid gränsen af plantagen, så kan han hafva 5 eller 6 mil att gå, innan han hinner till sjelfva stället der han skall arbeta. Detta var en punkt, den Talaren hoppades, att Huset lika med honom skulle finna tarfva rätteise. — Det nästa ämne Talaren ville fssta sig vid vore lagskipningen; hvar och en måste inse, huru föga det kunde göra skäl för benämnivgen : skipning af rättrvisa, om på ett stalle, der tvenne klasser funnos som blifvit förvandlade till partier med fullkomligt stridiga intressen och så uppretade emot hvarandra, att de knappast ansågo hvarandra såsom bröder af samma slägte, man lemnade lagskipningen i händerna på en rådande klass, hvars grundsatser, passioner och intressen, efter all sannolikhet skulle bestämma domarens handlingssätt då han satte sig ned ati dömma. Domrarne i kolonierna tagas från den klass, som innesluter de hvita och plantageägarne. Men hvad som är ännu värre! jurymän, som skola döm ma i civila mål, der det är fråga om böter för oförrätter tilfogade en neger, eller i brottmål, der en hvit är avklagad för att hafva misshandlat en svart; jurymän, som skola dömma öfver slafvarnre, väljas alla bland en ras, ja, magistratspersoner, fängelse uppsyningsmän, tångvaktare, med ett od, hela Isgskipningen, både den admiuistrativa och exekutiva, är i den privilegierade klassens händer. Och hvad är val följden häraf? Jo, det har blifvit ett o:dspråk , att ingen neger någonsin kan vinna en process vid en domstol! (hör, hör!). På ett ställe voro 6 personer anklagade dils för mord, dels för grof misshandling af negrer, och hvarenda en af de anklagade blef frikänd, och det af ea och samma rätt. Vid den ezca domstols-sessionen efter den andra hände samma sak, och slutligen ville man hålla vad, att ingen neger någonsin skulle vinna ex process emot en hvit, men ingea ville gå in på vadet, I alla de 6 nyssnämnda målen afnördes 1nga andra vittnen än sådsne, som viltnade mot negrerne. Til! och med i de värsta målen, der det var fråga om mord, och dsamma lika visst föröfvadt som att solen står himmesi.n vid middagstiden, frikändes den nkl gade, sedan blot hälften af vittnena emot honom blifvit afbörda.( Hör, hör!). Atskilliga vitnen gingo ed på att den anklagade förö:vat mordet, och flera andra erbjödo sig att vittna detssmma; men demstolen vägrade alt afhöra dem (hör, hör!). Häctill kommer att de straff, hvartill negrerne dömas , äro alldeles oskäliga och öfverdnfna; det så obestämda broitet a!