Aftonbladet – 13 mars 1838, sida 1

UTRIKES. Tyskland. FÖRSLAGET TILL DEN NYA GRUNDLAGEN FÖR HANNOVER är deladt i 8 kapitel och innehåller 142 paragrafer. Första kapitlet handlar om Konungariket, Konungen, Thronföljaren och Regentskapet. Nionde paragrafen af detta kapitel är isynnerhet märkvärdig, och lyder sålunda: ,Efter inträffad thronledighet tillträder thronföljaren omedelbart styrelsen, utan at någen vidare handling dertill behöfves. Konungen förkunnar sitt anträde till regeringen genom ett patent. Han utlofvar deri, vid sitt ord, at obrottsligen hålla rikets grundlag. Konungen bestämmer på hvad sätt och vid hvad tid undersåtarne skola till honom aflägga hyllningen. Enhgt 13 4 kan konungen, äfven med uteslutande af agnaterne, ifall han skull: hafva skäl dertill, förordna en regent af eti annat furstehus, om (enligt 12 S) thronföljaren är minderårig eller befinner sig i ett sådan sinnestillständ, att han är oförmögea till rege ringens förande. I andra kapitlet, som handlar om ,undersåtarnes rättigheter och pligter allmänhew saknas allt stadgande om tryckfrihet, — Tredje kapitlet handlar om korpo rationer och skrån, det fjerde om kyrkorna undervisningsarstalterna och milda stiftelser. De femte om landtständerne. Sammansättningen 2 ståndsförsamlingen är i det hela densamma, son Jeuligt 1819 års konstitution; dock hafva, jem likt 63 , alla adliga ägare af riddaregod för sina personer säte och stämma i kamma ren, så vida godset ger en årlig inkomst a minst 6000 Rdr, hvarvid dock icke något af drag sker för skulderna. I 64 heter deron vidare ordagrannt: ,Skulle antalet af nämnd ägare af riddaregods öfverstiga 40, så skal konungen röramde detta ämne vidare stadga Dessa godsägare äro förpligtade att inställa sig