Aftonbladet – 12 mars 1838, sida 2

pi OM YRSA OSAGCIUL Vet, der cen ticke naturhgen finnes. Bruksegarne t. ex. kanina aldrig amalgsmeras med burgareståndet, utan jkomma oupphörl.gt att stå der såsom en osmältlig, snart sagdt fiendtlig imgrediens; de ingå dermed — för att nytija en känd liknelse — biett en mekanisk, aldrig en kemisk förening. Derjemet skuile de aldeles otvunget hafva sammansmält med bondeståndet; och säkerligen hade detta äfven skett, om folket fått inse :anua värI det af dessa herremänn, af våra skämtsamma I varningar mot chrior och våra allvarliga föreställningar om vådan af att vara ennat eller mer än bonde,. Jag får nemligen en gång för ialla anmärka, att det orättvisa monojolistiska i brukss garnes privilegier är af helt avusn art än ) hvad skråprivilegierna innebära, hviika äro oförenliga med den existerande rätughsten för hvar man att köpa och drifva bruk. I Uraktlåtenheten att i förra brefvet göra en nö; dig observation kan ådraga mig ett inkast, som jag nu anser mig böra uudanrödja; msn kan säga mig, att Borgareståndet, så som det visar sig vid r:ksdagarna, visst icke utesluter den lit terära bildningen. Jeg får dock göra dig uppI märksam derpå, att, om än icke alla representantern? äro upprunna utur skrå, så är dock detta förhållande: med konstituenterne, som, om jde en deg bshaga, kunna skicka till riksdagen blott folk af sina egua medel. Ehuru jag i dag skrifver ganska kort, kan jag dock icke underlåta att för min Cousin utt-ycka min synnerliga fignad åt dagens stora ifenomen, elter den vackra bok. som vi ändtligen fått ned till landsorterna, och h:;aruti är bevisadt, att Svenska styrelsen icke har något system. Jag har fått vaiten på min gqvarn och jtriumferar dagligen i samtal med mina grannar, som fordom icke trott möjligheten sf något dylikt, men nu måste stå der aldeles flaxa De hafva alltid sagt! Hvad? skulle icke rikets styIrelse hafva eit system, då hvarje den ringaste styrelse, t. ex. öfver ett sockenmagasin, måste hafva ett dylikt? Hvad är det då, som sken bariigen framträder i alla befordringar, i beskickningarna till Petersburg och Woezuacesseusk, i . uppskofven med lagatiftningsfiågornas sfgörande, i de täta tidningsi.drsgningarra, i de ständiga fordringarne af nya anslag, i det oaflåtliga anvisandet af sådana anslag, dem ständerne vägrat? Ar icke detta ett system, så är det dvek förb. likt ett system. Motsatsen mot system skulle väl vara att taga dagen, som ban kon mer Men äfven deita är en sorts system; och gardisten, siatsvakten, sjelfva korrektionisten har ett visst system, hvarefter han för dagen gör ända på sin portion och sin tobakssk Iling. Alla dessa invändmngar beler jag numera, tager fram coidex och visar det genuina Auteo eQPu. Min Kusin! Såsom jag nämnt, återstår ett par ämnen, om hvilka jag vill skrifva, i anlesniug af ditt första bref. Imedlertid har det andra nu kommit mig tillhanda; och jag känner mig hugad att på ferhand siga dig några o.d om ett deruti vidrördt ämne, hvarom du yttrat en mening, som jag icke riktigt förstår. Hvad menar du mes din rädsla för de ,falska profeter, som under patriotisme..s och tiberalismens larf utså frön till misstroende och missuöjen så val inom som utom korporationerna ? Hvad tror du om korporationer? Månne de skola genom undfallenhet och menagemen!, genom taktik, förmås att handla annorlunda, än de i a:la fall skulle hafva handlat? Hvems skall denna taktik vara? Skola vi leda dem? Då vore det så godt, att de ledde oss. Kunna några pprofeter, förarga dem, eller lockat dem till annat än hvad de annars skulle göra, så bevisas deraf bäst, huru rätt det är, att makten hgger i dera händer. Besinnar du på hvilken puukt du sätter både dem och dig, genom att förtiga, hvad du anser rätt vara, blott på det de icke måtte förledas eller förargas till skadliga foretag, eller till försummande af nyttiga? väg mig apprixtigt, om du tror, att korporationerne aro sådana, att dylikt bör befaras. Mig förefaller: detta såsom den värsta satir på dem; och jag an icke dölja den farhåga, att om taktik är tt requisitum, för att få dem till det vyttiga, å kan tektik en annan gång få dem til det kadliga. Och icke blott en annan gång; äf:en lenna gång, äfven hvarje gång kan din och ch min taktik misslyckas. naltodt da VäCca