nn AG es Ställningarnas Förhållanden, eler Förhällai:dernas Ställningar, Behandiade i Svar till Författaren af Skildringar ur det inre af dagens historia. Andra Brefvet. (Forts. fr. N.o 6.) Det besvär, jag i första bretvet gjorde mig att utreda, hvarifrån en medelklass skulle uppv-xa, foranleddes af min öfvertygelse, att uppkomsten af en sådan klass lärer vara oundviklig, och att, om den än skulle kunna resa sitt hufvud ensam och taga väldet från alla de privileglerade och representerade, är det dock fordelakiigare, att den uppstiger och genom eu af dessa; med mindre brytningar skulle sålunda den oundgängliga omhvällningen kunna gå for sig. I vår egen, likasom i andras histvria forete sig feuomener både af statselementer, som inträngt i och meilan de existeraude maktegiade, och af sådana, som försvunnit, sedan de tj-nat ut och tylit sin bestammeise. I borjan hade bönderne ensamme makten i sin haud. Då en af dem forvandiade sig till adel, var detta, om icke en blott namuförändring, dock på sin höjd en u galirivg, ett urval at de mägligaste, ett uteslutaude at de mindre mägugze eler de mindre ärepisige. Hvad rusttjenswen bidrog till denna fo: mutovsprocess, gör ingen skillnad i hufvudsakea. Bredvid adeln uppträdde sedermersa presterne, ett ouzxdvikligt element, icke såsom prester, utan såsom innehatvare af all; den sj.lsbildving, som den tidsn fanns. Ser: nan närmare på uppkomsten af den politiska; nakt, som tilföll städerna, så var den föranedd af nödvändigheten att trygga de främlinar, i hvilkas händer al landets industri för nu tid låg. Deras lefnadssätt, sedvauor, insti utiouer, sjelfva språket voro främmande för andets öf.ige innevånare; men deras intressen oro vigtiga och måste skyddas. Man hade vunu icke hunnit tilikonstla distinktioner melan plandtoch stadsmamnanäring,; och endast let främlingeartade uti hela indu tri-ståndet kan örklara, hvarföre, då bönder än en gång måte intagas 1 repieseutation-n, iske samma prinip följdes, som gjort sig gällande i alla andra ander utzn undantag, eller att förena stadsoch mndtmanna-iotressena 1 ett hus. Bonderepreentatiouen uppkom nembgen här, likasom i iogland, på det sätt att de stora bönderae (baonerne), som skiljt sig fråa sit ursprung och igo det öfver axel, behötde hållas itygeln ge om de små; men denna operation var i så åtto olika i England och Sverige, att de små A förra stället förenades med städernas ombud, en i Srerige skildes derifrån, af ofvannämnde äl. Sålunda har i alla tider något element, som opvuxit och vunnit vigt, krupit in i represenuonen (osh att ett eller annat gått ut der utur, ej heller extmpelöst, t. ex. krigsbefälst, som tid, såsom sådant, fignrerade vid riksdarna). Blind måste man vara, för att icke se, li en medborgareklass håller på att uppväxa,