Aftonbladet – 5 mars 1838, sida 2

aAlTLE Hör ve td AR a 5SIveCc StUulal, DU Hä ka lita forskröcka nigon. Under den långa tid iirån 1797 till 1821 som Londons bank och med den alla banker i Eug!and hade suspendeJat sina cassa-payments samt papper var enda omlöpande myntet i Stor Biitanien med undantag af skiljemyntet, röntes deraf ingen återhållande verkan på landets industri och rörelse; tvartom tilltogo desse i en enorm scala, och lika tet för:pordes deraf någon menlig foljd för den privata handels krediten eler stiltje i spekulationerne. Lika litet bör man b. fara något af suspensiomen i Norra Amerika af bankernes specievexling, i afseende på nedtryckning af de kommerciella företagen, envar bankerne, befriade ifrån omtankan för specievexlingens upprätihållande, äro i tillfälle att med diskonteringar understödja så handlande som industriella af andra klasser, vida liberslare, än de vid en jemn oro för specievexlingen skulle förmå göra. Att bankerna ä avudra sidan skulle gå till en ytterlighet och missbruka denna läitnoad genom utsläppardet af stora pappe smassor, är ej heller att frukta, ty at det Jlåga agio emot silfver, fyra till fem proc., hvaruil bankernas sedlar ci:kulera och mottagas i alla beralningar, synes tydligen, att något sådant missbuk icke ägt rum, hvilket vid ett annst förhållande straxt skulle gifvit sig tillkänna genom ett vida högre agio. Det enda, som skulle kunna förmörka uwusigterne för svenska skeppniogen under årets lopp, vore följaktligen, om de engelska bankirsoch handelshussn utaf ett fortfarande misstroende till Amerikanerne skulle vägra att acceptera deras trattor för gifna jervordres. Men ett år är nu förflutet, sedan den våldsamma krisen int:äffade i Amerika; alla de amerikanska handelshus, hvilka icke kucde uppfylla sina förbindelser eller hvilkas kredit var svag och vacklande, hafva längesedan gjort kullbyit och fallerat. För de, som genemgått krisen, och, oaktadt en så utomordentligt häftig och våldsam brytning, fullgjort sina skyldigbe.er, bör denna omständighet snarare hafva ländt till fördel än skada samt ingifvit de engelske acceptanterne den tanken, att de bräckliga husen och svivdlzsrae pu äro ur affärerna. Den enorma skeppning af ädla metaller, som förlidet år verkställdes ifrån Norra Am:rika till Eogland, af några och 20 millioner dollars, i förening med en minskniag af importen till Förenta Staterna icke mindre än 40 I millioner, äro också talsude bevis, att NordAmerikanarne gjort sådane ansträngningar att betala sina skulder i England, att deras kredit bör vara återställd och förra årets misstroende häfvet. Den lätthet, som de nordamerikanska bankerne nu äga, att genom liberala diskovteringar sätta de handlasde i stånd att uppfylla sins utländska likasom inhemska förbindelser, är äfven en omständighe:, som ej obetydligt bör verka till fördel för den smerikanska krediten i England, Uti den pubbka och privata kreditoch penningeställnivgen i Norra Amerika finnes således ingenting, som vid en närmare undersökning synes kunna utöofva något menligt inflytande på ärets jernskeppnisg ifrån Sverige. De sednaste handelsuoderrättelserne ifrån Norra Amerika innehålla, a:t förråden af svenskt jern i hamnarna derstädes äro mediagua och en ökad efterfrågan inträdt. Ett höjdt pris på svenska jernet är i anledning häraf så mycket mer at förmoda, som äfven det engelska Common Iron i de sista månaderoa stigit. Då härtill kommer, att äfven i den europeiska Kontinentins hamnar lagren af svenskt jern äro utiömde, och de nya kolossala behof af jern i verldshandelnu, hvilka i flere länder uppstå genom nya beslutade ofaniliga jernvägar, såsom t. ex. i närvarande ögouablick i Frankrike, så fro ej allenast en allmänt ökad efterfrågan samt bibehållandet af förra årets pris att hoppas, såsom minimum, i trots af det ökade inventarium på vägarne, atan fastmer en höjning. Ati vid ett sådant förhållande, gevom skeppnivgsprisets pedsättring, söka forcera afsättningev, vore både oebehöfligt och oklokt, ty det skulle ej tjena tll anvat än att vid skeppningens hörjan förskaffa de exportörer, som debitera de lägsta priser, en ökad skeppning, intilldess andra exportörer, allt på tillverkarnes bekostoad och till det allmännas skada, kunde debitera lika låga eller necsatte priser. Man heppas, att Stockholms exportörer ej i detta fall följa det