Aftonbladet – 5 mars 1838, sida 2

i SKALV v Ve RAA MAS ARA OS OA RA SR ME MM BSSERR naderna. För att börja med början, som det heter, torde uppmärksamheten först böra fästas derpå, att det sämre Eogelska Jernet, eller det så kallade Common Iron, ehuru det produceras i alldeles ofantliga qvantiteter samt säljes till vida lägre pris an det Svenska, likval står efter detsamma för ev stor mängd behof i dagliga lefver-net, och skall, oaktadt sitt högre pris, bibehålla foreträdet och heilie sökas. isen Svenska varan skall således, ännu an ling följd af år, äga ea. säker debouchå, till s ora och kanke allt mer växande qvantiteter, uti Nordamerika samt alla sådana länder, hvarest träkol finnas i ymnighet och till lägre pris än stenkol, så viat det ej aonars genom artificiella medel eller förbud och höga tullafgifter utestänges; helst sedan de fel och oarter det blifvit en vana att nu mera tillägga Svenska stånvgjernet, hvilka visserligen ock till någon del äro verkliga, men ej fa tillskiifvas sjelfva ämnets beskaffenhet, utan en ofullkomlig process, synas kunra blifva afhjelpta genom de nyaste tekniska upptäckterna i denna väg. Orsaken åter, hvarföre det Svenska jernet sökes och företrädesvis måste sökas framför det Engelska Common Jron, uti sådana länder, der antingen steukol sakvas eller äro vida dyrare än träkol, är, att det vanliga Evgelska jernet, i anseende till dess rödbräcka eller svafvelhalt, fordrar för smidningen en utomordentligt stark värmgrad, hvilken endast kan frambringas med stenkol och stark bläster; ty utsmidt vid den liga värmgrad, som gifves af trädkolen och en svag bläster och afsvalnadt till brunvärme under smidningen, sönderfaller det i stycken för hammerslagea i följe af rödbräckan. Dessutom kräfver behaudlingen i härden af det Engelska jernet, för den starka blästeros skull, skickliga och specielt inöfvade smeder, samt en mera ullkoralig apparat för blästerns frambringande. Svenska stångjernet åter, som i allmänhet icke är rödbräckt, kan vid rädkolsvärme äfven af en mindre skicklig smed och med en miadre fu!lkomlig bälg eller pust med lätthet behandlas, emedan det tål att smidas, under alla värmgrader, ifrån hetsvärme ända till afsvalning, och en pjes kan ofta deraf fårdiggöras med en enda värmning. Således ser mean t. ex. en svensk bonde, försedd endast med en svag pust, färdigsmida en hästsko med sina åtta utstampad: hål för trädkolsvärme blott med ea värmning, hvilket ej skulle låta sig verkställa med engelskt jern. Amerikanska la dtmannen och nybygg:ren, hvilken äger öfverflöd på trädkoul och, som i ett ännu mindre tätt bebyggdt laud, oftast, likasom den svenska bonden, nödgas vara smed sjelf och vid en svag bläster dels förfördiga, dels laga sina verktyg och redskap, måste derföre foredraga det svenska jernet, oaktadt dess dyrhet framför det engelska. Af deona orsak samt svenska jernets hårdhet och deraf följande formåga att motstå nötning, härrör den betydliga afsättningen, som svenskt jern finneri Nor-amerika. För sådana enkla behof, som icke erfordra vällning, sisom t. ex. hjuls och slä4dons beslagning, hästskors förfärdigande o. d., hvarill blott ea stark uppglödning tordras, kau det användas wtll och med uti de aflägsnare, blott af en och annan enstaka kolonist bebyggde vildmarkerna, der trädkolning ännu icke är iuförd; ty denna uppglödgnisg kan, genom en eld, uppgjord på en bergshäll eller på marken, lätt åstadkommas med de täta och starkt vär mande trädslag, hvaraf Amerikas skogar öfverflöda. Men hvad här, i afsecznde på stora trakjer af Nora Amerika anmärtts, gäller äfven om de delar af Tyskland, Frankrike, Spazien och Portugal o. f. a., hvarest antingen stenkol icke fionas, eller förbållanderna i öfrigt äga likhet Så mycket i allmänhet om behofvet i Norra Ameiika af svenskt jero; ett behof, som troligen ännu, uuder en ling följd af år, skall tillvexa i samma mån som hefolkningena tilltager, som de änru omåäthga vildmarkerne bifva od lade och bebyggde af kolonister, och som landets egen ullg.ng på denna civilsationens första foruödenhetsvara är och blir otillräcklig att motsvara dea oupphö:ligt i alla rigtningsr ökade användniogen utaf densamma. Alterstår att undersöka i hvad mån närvarande kreditoch penninge: ställning i Norra Amerika kin försvåra tillfredställandet af detta behof eller ver