Aftonbladet – 28 februari 1838, sida 3

Eau fr.nsysk tidnivg innehåller, i avleduing a propositionen om Paris befästan:e, följande pi santa anmärknivgar. Man vil med all geval uppföra d ta herade befästningar. 113 tionve ront des coeurs idem. Hå Pasis eu gång hinner bhfva garne:adt met bastiljer, kam mn icke neks, att makten met hvar dag bef:s er sig. Lyon ärs:ean på alla sidor domineradt a fästnivgsve k, eldgap och mörssre. Man vil tvifvelsutsn i all vslwening icke lemna den första staden i Frankrike något att afundas der andra. Under det stt M. Bugeaud med all makt arbetar för dEn af detacberade befästningar, hai M. Guizot föreslagit en stränga:e ceusur öfvei testern. Man vill också läggs band på teaterpieserna, men låta artilleripjes 1me spela mec tull frihet! Pariserboarne hafva endast ett medel att sätta sig i respekt bos den teppre Bugsaud, st låta naturalisera sig till Araber. Ett säkert bevis på, att de detacherade befästningarne just äro bestämda mot främmande fiender, är det, att vi hvar dag e de österrikiska, preusiska ock kossack-jurnalerue applådera M., Buge uds ferslag. Ef er kostymfrågan kommer propositionen om cetacherade befästoiogar. Det var lävgesedau vi voro vana att se det fö. hatiga och ridikyla vidröra hvaramd a. Man bar redan uttänkt namn på de åtskilliga fistningsverken. Stlunda skall ett komma utt beta fort de ta conciliation; ett annat fort de la moderatiox;. ett tredje fort du systå me Je plus doux et te plus humain, och så vidare.