Aftonbladet – 28 februari 1838, sida 1

er ISP UVYCIDS AfULIU0R ek va SeSslonerne nanna : en snabbskrifvare, sägsr likväl samma kungörelse att det är redaktionen förhehållet att agöra buruvida och i hvad mån de förekommande förhanclingsrne egna sig tll meddelsnde, samt att noga ställa sig lag och förfaisningar till efterrättelse.n För å:erbesättandet sf de lediga professorsstolarne bar man föga utsigt; man fruktar tvertom att förr eller sednare flera (qvarvarande) lärare taga afsked. Hofrådet Ottfried Mäller har potesterat mot valet af en deputerad och man är i Götringer, liksom flerstädes, i mycket bryderi i afseende på dessa val; ty om man väljer, frulg tar man att anses bafva erkänt grundlagens upphäfvande, och väljer man icke, har man möjligen betagit sig tillfället att uträtta något godt för fåderneslandet, — I boklådorna ser man nu porträtterna af de sju professorerne, grupperade kring porträttet af nuvarande konungens företrädare, Wilhelm IV. Den 7 dennes sammanträdde valkollegiet i Osnabrick, bestående af tio magistratens medlemmar, de fyra under den 2 Januari detta år valde åldermännen och sexten af borgarne utsedde valmän, och afstyrkte enstämmigt valet till deputerad vid ständerförsamlingen, på det de icke g:nom ett sådant val skulle anses hafva erkänt upphäfvandet af grundlagen af 1833. Såsom ett tecken att magistraten, så väl som de hittills varande lagliga borgarrepresentanterna äga magistratens fulla förtroende, anföres, att samilige de fyra ålde männen från förlidna året, hvilka undertecknade den bekanta pretesten af den 4 December, äfven befunno sig bland de sexton af borgerskapet utsedde valmännen. Vid Bäöjerske ständernas sista session föresloga att dotera ett rytt kloster, som konungen ville stifta, och hvartill Scheyern var bestämdt. Som hkväl ständerna med ståndaktighet vägrade, att härtill anslå några medel, bar konungen vu gjort det ur sin privatkassa, och emedan det nya klostrets innevånare till en början endast torde bli få, ivnan folket hinner: öfverty a sig om: klesterlifvets nytta, lärer denna summa bk tillräcklig, helst ordensbröderva äfven få uppbära kyvkoherdens inkomster, mot förbindelse, att bestrida församlingevs själavård. Kyrkoherden derstädes hade bhivit tillbjuden, att inträda i klostret, men förstod nog Let sin fördel, att vägra det. Man trodde, att Benediktinerorden skule få uppslå sia bopålar äfven i Miävochen, och att Bonifacius-kyrkan skulle upplåtas åt densamma, äfven som att hon skall öfvertaga ledningen af ett bland stadens gymnasier. Från Neder-Rhen skrifves, att i följd af underrättel.er från Rom, hade man uppgifvit alla förhoppningar, att Preussiske ministern, Hr Bunsen, skule kunna lyckas att biägga stridigheterna med pifliga stolen, i anledning af erkebiskopens i Coln afsättning och arresterande. Ehuru påfven natu:hgtvis offentligen tager erkebiskopens parti, skall han dock i hemlighet vara föga trakterad af det bråk, denna affär skaffat honom på halsen. Ett uppkommet rykte, att pressen i Preussen skulle biifva underkastad ännu strängare ken troller än hittills, motsäges från Berlin af det skalet, att det skulle vara en omöjlighet att iaskränka tryckfrycheten mera, än som redan skett.. Uppsättandet af en ny tidning är redan gjordt omöjlig, och censuren öfver de jurnaler, som finnas, utöfvss med den yttersta stränghet. Redaktören af äfven din obetycligaste tidning mås ste halva tillståndsbref af trenne serskilda ministe er, och sådana tillståndsbref meddelas icke utan den allra noggrannaste undersökning af dem ifrågavarande personeus åsigter, seder och karakter. Man kan således taga för afgjordt, att 1 Preussen ivga and:a än goda tidningar skola kunna finnas. Wallakiet. Den 23 Januari kl 34 9 om aftonen, föorefoll i Bucharest en stark jordbäfning. Rörelsen var horizont:l, gående från vester tll öster. På den fö sta skaknir gen fö jde en annan ännu starkare bestående af f-ra förnyade stötar, hvilka tillsammans räckte ungefär 3 minuter och 20 sekunder, och spridde skräck och bastörtning ibland innevånarena. Nästan alla hus blefvo häftigt skakade och flera togo mer ellsr mindre skada. Jen största förstöringen förorsakaTe vv fosatv a TA FR L v