Aftonbladet – 28 februari 1838, sida 1

leaUuuae LITA SALER VESTSI SEKEL en, Ya! UVUTLARAJA TLURKSIAL ve, och som deras kammare måste bestå af 70 ledamöter, för att vara fullalig, hafva de ej heller kunnat någonting företaga. De deputerada diskutera ett förslag em en py utskrifning af 40,000 man. Åtskilliga anmärkningar dervid af Hrr de las Navas, Madoz och Fontan, möttes af det inkast från krigsministern, att de ämnen, de vidrörde, icke passade för offentligheten. De första punkterna voro redan gillaie, ech man tviflar icke på, att hela förslaget går igenom. En annan fråga är, hvad regerivgen skall göra med denna nya förstärkning af sina trupper, då hon hvarken förstår använda eller kan betala de gamla, ty officerarne hafva sedan Augusti månad förlidet år icke utbekommit sina aflöning. Den utomordentliga krigsskatten vilja ministrarne derföre hafva förhöjd från 400 till 600 millioner realer. Huru den skall kunna indrifvas, blir en annan fråga. Den med förra posten meddelade underrättelsen om en fördelaktig träffnipg, som brigadgeneralen Leon skall hafva haft med Carlisterna, bekräftar sig. En annan fördel öfver dem har Espartero vunnit, hvilken angripit de förskansningar de uppfört till skydd för belägringskorpsen vid Balmase3a. Csrlisterne nödgades utrymma de yttre ock draga sig tillbaka inom första linien deiaf. Följande dagen, den 31 Januari, fercerade Espartero åfven denora hnie och inryckte i staden. Carlisternes förlust upp gifves till 400 man, och lärer äfven hafva varit betydlig, emedan de, blsnd andra, förlorat sin befälhafvare Boveda. Pretendeptens planer mot bufvudstaden lära således för ögonblicket få inställas, Mano vet icke med säkerbet, hvar Garcia för närvarande vistas. Han tyckes spela sin rol med mycken skicklighet och, genom sitt humana upplörande, vinna menighetens förtroende. Baron von Vaerst, redaktör af Breslaus tidning, har anländt till Dom Carlos högqvarter och der blifvit ganska väl emottagen. Man tror, att det icke endast varit persounliga angelägenbeter, som fört honom dit, utan att han varit öfverbringare af avugenäma tidvirgar och ännu angenämare klingande bevis på någon regerings ömhet för den goda ssken. Man slutar detta i synnerhet deraf, att straxt efter hans ankomst var pretendenten i stånd att låta d n andra expediiionen under Zsvala sätta sig i rörelse. England. Från Canada hade ivga sednare underrättelser ankommit, än dem förra posterna invehollo, och hvilka redan blifvit meddelade. Det tilläggs nu, i afseende på ställviogen i Öfra Canada, att insurgentchefen Duncombe sk.ll hafva icke så oansenliga stridskrafter under titt befål, med hvilka han s:år vid Fort Mald n i Öfia Canada, Detta fäste ligger på yttersta gränsen, midt emot Michigan, och lokelen skall der vara särdeles gynnande för det lil:a kriget. Reusselaer och Mackenzie lära ämna att tvers öfver Erie sjön söka föreniog med Duncombe, innan general Celborne ankommer med trupperne från Nedra Canada, för att söka betvinga deras position på: Navy-Island. I Rochester, i staten New-York , värfvades imedlerud för insurgenternes räkning, men under en helt egen rubrik. Vet var nem-: ligen blott fråga om at skaffa skyttar, som ville. gå till Canada för att njaga röda räfvarr. Enligt uppgift i en tidmng från Quebec af d.: 23 Dec., skulle Papineau uppehålla sig i För enta Staterna, och man fö: modade, att han ämnade b gitva sig till Wa h:ngion. I Öfverhuset har tvåvgsbillen emot Canada gått igenom utan omrösiwing, så alt det blott ännu :elades den kungliga santtionen, för act densamma skulle blifva jag. Lorderne Brougham, Mänsfield och Ellenbor ough voro de ende, som talade emot bilen. På tråga af lord Mansfield tll mivistrarne, om det vore deras afsigt, att i hvad fall som helst upprä thålla föreningen emel-lan Canada och kugland, svarade konseljpresidenten, markis Landsdown, att detta visserligen I vo.e deras tanka, och att i fell de funno sig behöfva medel dertill, som de icke agde i sitt våld , skulle de af parlamentet begär a sådana. Detta yttrande emot:ogs med högljudda bifallsrop af oppositionen, i syunerbet skall Welling -! ton visat sig entusiasmerad öfver utsigten, att bajonetten ytterligare sku!le kunna komma att anlitas såsom skiljedomare emel:an moderlandet och kolonien.