Aftonbladet – 26 februari 1838, sida 1

Författaren af Skildringar ur det inre af dagens historia. Första Brefvet. : (Forts. fr. N:o 6.) Hvad du yttrar om Borgareståndet, och utsigterna med detta stånd vid nästa riksdag likasom med biukspatronecva, förtjenar i sanming att betankas. En sak är svårt att neka, neml. latt det väl snart kunde vara tid att ett af na fruren rikt doteradt l:nd och ett bildadt och . upplyst, fastän alltför meulöstn, fok, skulle en gång få stiga till ett välstånd, någorlunda jemnIförligt med det, som dagligen framför våra ö:gon uppstår i andra, af naturen ingalunda rika— re utstyrda länder. Dessa vansinniga band på all industri måste en gång brytss, om vi icke vilja blifva en saga och ett ömkans foremåk bland aila folk. Dessa förmynderskaper. som Iskola vårda mig, så ati jag icke gör jern, utan ; alt hafva kol, icke säljer de produkter min egendom ger o. s. Vv. äro så besitta, at utlän— vingen icke vill tro mig, då jag berättar att såj dant finses i Europa. Dessa ouediga hinder för handeln , hvarunder vi fordom suckade, ökas i stället för ätt minskas. Hvad skråväsendet har att hoppas, får mån väl se, då dylika, som en Hartmansdorff i ramtiden få änvu mera att säga än nu. — I denna föga, ser du, är jag icke optimist, ) For att se Damokles-svärdetn, fordras bildning; och det är ju obild:ngens strid mot bildningen, som utgör hela skrifrågan.; De mägtige kämparne for skråväsemdet stödja sg ju. hufvudsakligen på den satsen, att den personliga skickligheten icke bör vika för kapitaletn; Om handtverkena bli:va fria, säga de, slå kapitslisterne under sig alt, och persouliga ar betsszickligheten blir ingerting annat än dags-: verkare, utau utsigt att någonsin höja sig till sjelfatävdighet inom samhället Detta skulie jag: t:o, i fall du kunde bevisa mig, 1:mo att någen kurnat med fördel äga en fabrik; i täll ban icke sjelf förstår yrket, och 2:o att alla y-ker kunna blifva fabrik. Felet är just, stt mun aldr:g gjort sig reda för skilnad-n mellan handtverk (händers verk, handarbete) och fabrik eller; mar ufaktur (tillserknirg med machiner, understodt af något handarbete). I slrjdernas barndom var sll tillverkving handtverk; men mycket deraf har olvergåti till fsbrik, allt som konsterne och, märk nog, konsumiionen tillta—: igit. Imedlertid fiunas vissa yrken, som aldrig kunna blifva annat än handtverk, d. v. s. de, som af en redan fsbriksmässigt til:verkad vara iforfärdiga, hvad som focrdias för ew särskildt fall och sem måste iopassas på ett särskildt stälie, efter särskild form, efter mått för tillfälJet. Att göra en råck eller en stofvel åt en ; särskild person, at inreda och måla ett hus, jatt beslå en redan färdig pjes och hundradetals andra slöjdutöfvingar, d:tta är och förblifver i alla tider handtv.;k och kan icke ofve gå till fabrik eller ryckas undan den p-rsovhga skickligh:ten och inkräktas af det så mycket fukjtade kapitalet. Partiella försok äro väl gjorda att i dessa yrken införa eo viss tillverkning i stort; men den kän aldrig undanträngs handafärdighetens öfvervälde; och det förläggert, soma skulle lägga henne i kapital ts band, kan aldrig af någon skråordning forekommas, utan ager Ika mycket sum nu, som de: någonsin kan komma att göra, äfven under den fullkomligaste fiihet. Min orubbliga ofverrygelse är således, at dessa deta!j-handtverk, om jag å får kala dm, icke kunna bafva någon nytia af det slutza skråväsendet. Idkarne vinna iutes derpå; och dess enda verkan är sjelfva kousifärd gbeens förfail, ätminstone ett hinder för dess fullkoml:gare utveckliog. Ty det synes mig pfvet, att kousten ej kon vinna aktning och i rkotan, så lange medelmåttan och ötverlägserheten äro berättigsde til lika anspiåk, blott de båda tjenat ut sina läroår. Al:a slöjder deremot, som tillverka varor för afs.lu i parti, äro fsbrik och ligga under kapital:ts välde äfven nu, ehuru en missförstådd ömhet för konstfärdigheten satt dem i samn a klass med hendtverk och Jagt dem underskrå. Tillverkningen sf kläde, beredningen afläder o. 8. Vv. bar varit, är och skal bhfva kapital-spekulation, lika väl om närivgen är fri, som om den är bunden af tjenstetid Många gesällår och a Li ,