ilkomna oroligheter, kunde man väl bef:ra, att k Jaoledning till allvsrsamma klagomål kunde uppfstå på den gränslinea, som skiljer Förenta Staterna från Hennes Brittiska Maj:ts gebit. I följd nåderaf hade vi vidtagit ala af lagarne tillå:na ; försigtighetsmått, och då äfven trupperne i Cag nada-provinserne stodo under vapen, så hoppades man, att icke någon svir kränkning af Förenta Staternas rättigheter skulle komma i fråga. Det oaktadt måste jag med ledsnad underrätta Jeder, att ett ganska stort våld, förenadt med ,Jett fiendtligt, om också blott kort, infall på vårt gebit, blifvit begånget; att alla våra medborgaAre i berörde trakt och vid hela gränsen med . I djup harm erfa:it denna händelse, samt att den rljäsning, som redan förefanns, i en oroande grad Jökats. Till förebyggande af en dylik höndelses låterinträffande, har jag ansett oundgängligen nöÅdigt, att låta en del af milisen marschera till. gränsen. Bifogade dokument utvisar beskaffen-. heten af den foröfrade våldsgerningen , de åtfgirder, som i anoledning af densamma blifvit : vidtagna, och nödvändigheten att sätta dem i verket. J skolen af detsamma finna, att hän-: delsen genast blifvit bragt till engelska sändebuJdets kunskap, och att steg blifvit vidtagna för; stt, innan skadestånd begäres, inhemta alla när; mare upplysningar, som kunna vara nödvändiga. Jag föreslår, i följd häraf, att kongressen j måtte bevilja de fonder, sem landets närvaranj ide ställning kam erfordrav. Sedan detta bådskap blifvit uppläst i Repre; I sentanternes hus, uppsteg en Hr Thompsen och! höll ett ganska häftigt tal, hvari han förklarade exekutiva maktens handlingssätt vara alltför svagt, I fordrade att hos Brittiska regeringen skulle begäras mördarnes utlefvererande, och, ifall det!. icke skedde, krig förklaras emot denna makt. Men denna krigiska ton fann icke någon symi patbi inom Huset, utan en mängd ledamöter. protesterade emot densamma. Någre yttrade till och med, att skulden uppenbarligen låg på! Amerikanernas sida, och Hr Bronson förmente, att den, som bodde i ett glashus, borde akta: sig för att börja en stenkastning. I Guvernören i Ofra Canada, Sir Francis Head, Thade skickat en agent till Washington, för att; kemmunicera sig med dervarande regering i afjseende på ställningen emellan Canada och För! jenta Staterna. Denne agent hade blifvit väll emottagen af Amerikanska regeringen, och efter återkomsten till Canada förklarat sig fulikomligt: tillfredsställd med resultatet af sin mission. 1 Frankrike. I Frankfurt cirkulera, sedan någon tid, Fransyska 5-Francs-stycken med hertigens af Bordeaux bild och inskription: HBenri V roi de France. Årtalet är 1831; men ändå synas mynten vara sednare preglade. På kanten står, fast något otydligt: Domine salvum fac regem. Pregeln är utmärkt vacker; och folk finnas, som uppväga dessa pjeser med guld. i I Den i gårdagsbl. i korthet omnämnda jernvägs anläggningen, mellan Strasburg och Basel, beviljades hamdelshuset Nicolaus Köchlin i Strasburg. Man har förundrat sig öfver den brådska, hvarmed denna affär bedrefs. Den 28 Jan. ingafsli Köchlins ansökan; d. 3 Febr. afgafs Utskotts-)F betänkandet; debatterne i kammaren begyntesl d. 5 och slutades d. 6 dennes. Skälet till e skyndsamheten var, att man fruktade blifva fö-lj; rekommen af det Badiska förslaget att på Tyskalh sidan anlägga en jernväg utåt Rhen. Fråga varlk således, om transiton mellan Italien, Schweitz n och Tyskland skulle tillfalla Franska eller Ty-ls ska standen. Den af två Franska ingeniörer, ly Bazaine och Chaperon, utstakade linien börjar ilg Strasburg, genomskär förbindnings-kanalen mellt lan Rhone och Rhen och II, går öfver Beu-Ih feld och Schelestaåt, mellan Bergheim och GueIn mar, till Colmar, derpå öfver stora vägen från!) Lyon till Strasburg, vidrörer Herlisheim, Ruf-l, fach, förenar sig vid Lutterbach med jernvägenlq från Mählhausen till Taun, och slutar i Basel. Längden kommer att utgöra ungefär 35 lieues, a Kostnaden är beräknad till 27 millioner. Störu sta lutningen blifver 3 millioner. d En skrifvelse från Cape Coast af d. 2 Nov.b förlidet år innehåller följande detaljer om Hol-ls