Aftonbladet – 21 februari 1838, sida 2

relsens devouerade och salarierade organer, skulle vara fallna i onåd och förtjente att utmärkas med det föraktliga epitetet sidane; dels ock att regeringen i sina handlingar ej kunnat följa, följaktligen ej heller följt, något visst system, m. m.; så varda handlingarne i denna del remitterade till Höglofl. HofkanslersEmbetet, som äger att, efter inhemtande af vederbörande tidnings-redaktörers, jemte statssekreterarnes och de båda statsministrarnes tankar och önskningar, mot förf. vidtaga den åtgärd, som de lederades heder jemförd med omständigheter, ställningar och förhållanden må anses påkalla. Beträffande dernäst förf:s påstående, alt en ministeriell tidning skulle i Sverige vara omöjlig, så ehuru det kunde anses öfverflödigt att tala om en ministeriell tidning i ett land, der ingen minister är möjlig eller med allenastyrandets princip kan bestå; likväl och då äfven förf. icke gittat bestrida det gagneliga för landet att äga en tidning, som icke blott framlade styrelsens åsigter om hvad redan gjordt är och svårligen kan ändras, utan äfven kände sig för, inhemtade allmänhetens omdöme, och sökte att draga nytta af hela landes erfarenhet för de ärender, som voro å bane, så hafva vi funnit rättvist att, med gil lande af Allehandas påstående, det en sådan tidning skulle tjena att hålla styrelsen vid marginalen och förekomma förhastade beslut, forklara, att förf:s förmenande i denna del är en tom undflykt, samt att det helt och hållet beror af hans förmenta hufvudmän att, genom elt liberalt och öppet handlingssätt tillvinna sig litteratörernes och talangernas bevågenhet, derest styrelser inom sig sjelf skulle sakna den nödiga skickligheten, för att rangera sina handlingar efter vissa allmänna grundsatser och systemer, samt med någorlunda reda framställa dem för allmänheten; och finna vi, i likhet med förf. sjelf, icke i regeringens fordna handlingar något odfvervinneligt hinder för den åtgärden, att nu genast öppna rådsprotokollerne och redegora för det som hädanefter för händer hafves, helst det beror af konungen sjelf att med de öfriges samverkan aflägsna den eller dem, hvars handlingar möjligen kunde göra ett vidrigt intryck på allmänna omdömet. Angående slutligen sjelfva hufvudsaken och deraf törst förf:s yrkande, att, på grund af Minervas och Frejas samt Dagligt Allehandas eget erkännande,, utbekomma ersättning. för -opposition:lla pressens sjunkna anseende; så enär det är upplyst, att Dagligt Allehanda icke gjort detta erkännande. för egen del, samt erfarenheten bestyrker, att oppositions-pressen för närvarande äger större inflytelse och större debit än någonsin tillförene, hvilket instämmer med förf:s medgifvande, att denna inflytelse är så stor, att den alldeles skulle tillintetgöra en ministeriell tidning såsom sådan,, alltså pröfvas författaren förvunnen att i denna punkt hafva lupit med limstången. Hvad sedan vidkommer författarens besvär för Statstidningens räknivg, så enär förf. öppet medpgifvit, att bemalde tidnings-redaktion varit! behäftad med sådana fel och lyten, som feghet! m. m., samt de misstankar, bemälde tidning genom sina beryktade beriktigande väckt om sin ärlighet,, ej bättras af den förklaring, förfataren sökt gifva åt hennes artikel mot låga prier på lifsmedel, såsom skulle dennes i närvaande svåra tid ä propos de bettes framsmugna atser åsyfta blott ett ingenting, alltså och med illämpning af förf:s egna grundsats, att hvarje dning må skylla sig sjelf för sitt sjunkna ansende, varda förf:s anspråk äfven i denna del oillade, med den varning derjemte, att icke taga ig talan före i den sak, ham icke tilltror sig örsvara; förf. icke mindre än Statstidmingeas edaktion likväl oebetaget, om de så för godt ona, den förre att, der han förmår, redigera dningen bättre, ech den sednare att styrka, et icke redaktionen utan annan person vållat dningens sjunkna anseende. P. 5. Sedan vi mu haft det besvärliga göroålet att följa författaren på hans irrvägar, hvilet icke kunnmat ske utan någon vidlyftighet, ir hvilken vi måhända böre anhålla om urikt, vilje vi med ett par ord i förtroende unerrätta författaren, som icke alltid lärer haft lfälle att på nära håll följa Statstidningen med f. SI EES FSE RITVA PES Ar AA mA MM AA NV PMA AM re (hM MH må rm mm LV