Aftonbladet – 21 februari 1838, sida 2

: LITTERATUR. l Också några ord om Styrelseoch Opposi tions-Pressen i Sverige. d (Slut fr. N:o 8). :l En författare, som uttryckligen säger sig haf. va fattat pennan för tillfället att få framställs I preliminära förslager till den stora liqvid eller präfstv med den periodiska pressen, hvarom man så mycket ordat har synts oss förtjena er särskild uppmärksamhet, emedan man har skäl till den förmodan, att hans tankar och syften, lom de icke komma direkte ur säcken, likväl varit der innan de kommit i påsen, och hafva ett aflägsnare syfte, än blotta nöjet att få försöka sig som brochyrförfattare. En hög funktionär yttrade i ett samqväm, att sedan man blott lyckats att väcka split mellan de oppositionella tidningarne, skulle man väl veta att draga parti deraf, för att tygla tryckfriheten. Äfven denna tanka hade troligen varit i säck inan den kom i påse, men den ger, i förening med de goda tidniogarnes ifver, stöd åt den förmodan, att man på ett visst båll gerna såge, om nu med det första, ett skrik kunde uppväckas som hette reform af tryckpressen; icke derföre att man skulle våga ett försök mot denna press, folkets mest värderade tillhörighet, utan derföre, att skriket på reform af pressen kanske till em tid kunde bortblanda skriket på reform af så många andra ting, och sålunda än en gång lemna vederbörande tillfälle att göra sin ursäkt vid sig den terminus, då den vanliga femårsberättelsen måste afgifvas och granskas. Se der hvarföre vi anseit oss böra ej allenast med mer än vanlig utförlighet upptaga förf:s besvär, utan äfven befordra dem till ändligt slut medelst följande utslag. Hvad först angår så väl förf:s påstående, att Styrelsen icke till sina organer valt de tidningar och tidnings-redaktörer, hvilka föraktligen utmärkas med epitetet sidane, som ock hans myckna ordande em omöjligheten af styrelsesystem, styrelsegrundsatser, m. m., så finna vi dessa påståenden dels så oredigt framställda, dels så främmande för hufvudsaken, att de icke i sammanhang med denna kunna till pröfning upptagas. Dock som i dessa påståenden förekomma flera betänkliga uppgifter och obestyrkta angifvelser, såsom dels att åtskillige namngifne eller tydligen utmärkte tidningar och ! redaktörer, Stockholms Tidning, Granskaren,( Rothlieb, Huldberg m. jl., d. v. s. Minerva, ls Samlaren, Götheborgs Dagblad och Journalen,