Aftonbladet – 20 februari 1838, sida 1

(Slut fr. N:o 7.) I Öfverhusets sesston d. 18 Januari föreslog lord Glenelg adressen till krovan i afseende på de Canadensiska affårerna, i likhet med hvad lord Russell reden gjort i Underhuset. Lord Glenelg höll dervid ett långt tal, hufvudsakliger innehållande samma klagomål emot House of Ass. i Canada, som lord Russellframställt i det andra parlementshuset. Lord Broughem försvarade aeremot Canadenserne i ott tal, som räckte i trenne timmar, och i hvilket han skilgrade regeringens förfarande emot Canada såsom stämpladt på en gång af orättvisa, oklokhet ock svaghet. Det var i syunerhet kolonialministern lord Glene g, som blef ett mål för de mördarde sarkasmer, lord Breugham måhända i högre grad än någon annan talare i Engelska : parlamentet äger förmåga att ljunga emot sina j motståndare. — Början af talet upptages till större delen af en kritik af de depescher, lord Glenelg eflåtit till generalguvernören i nedra Canada lord Gosford ; och ehuru :ibkumoristisk ock. derna kritik förekommer, är den dels för lång, dels för mycket ingående i en hop specialiteter, hvilka :endast kunna äga intresse för Engelsmän, för att här återgifvas. Lord Gienelg beskylles i England att särdeles älska sin beqvärelighet, och att egna mera tid åt kvilan, är som måkanda står att förena med chafskapet för ett departement, hvilket ferdrar så mycken verksamhet och vigilans. Måhända är det .:med afseende härpå, som den skälmske exkanslern yttrar: Cm j viljen hafva plantager i hvarje klimat — -om j viljer hafva millioner undersåtare på motsatta sider af globen — om j viljen styra ett rikes affarer, som sträcker sig öfver båda :hemisfererne, ett rike, der solen aldrig går ned — huruvida ett sådant beslut å eder sida är klokc eller opolitiskt, huruvida verknisgarae deraf äro gagnliga eller skadliga för edra dyvbaraste intressen, derom vill jag icke inlåta mig i någon undersökning . — men om j beslutem eder dertll, så blir det åtminstone abse!ut nödvändigt, att j hållen eder lefvande. och vakna (ekratt), ett j icke slumren och soft: ven (skratt), att j icke, såsom dagdrifvaren, läggen händerna i kors, liksom em j förvaltaden en kyrkosockens affirer eller till och med. ett konungarikes, som låge uisnför edra dörrar ; och till och från hvilket posten ginge och komme alla dagar i veckau (hör! hör!). Detta är: ett oeftergifligt vilkor för att kunna styra ett så, vidsträckt välde, hvilket är svårt att handtrra, farligt att ägg, och em hvilket man kar säga, att det måhända hvarken är helsosamt för mo-; derlandet eiler kolonien, att de länge fortfara att; på det sättet vara förenade; men i alla händelser är, hvad nu blifvit antydt, en oeftergiflig pligt, en conditio sine qua non hos dem, som åtaga sig förvaltningen af så stora och svåra: saker. Hv:d var väl, fortfor lord Brougham, hufvudföremålet för House of Assemblys i Canada önskmingar ? Folkets i denna provins önskningar hade på det mest otvetydiga sätt blivit uttryckta i House of Ass., genom exempellösa majoriteter, jemflörelsevis taladt, genom majonteier af 80 mot 11, gesom majoriteter, hvilka ieke, såsom förut, utgjorde 2 emot 1 af provinsens infödingar, utan som, efter House of Assemblys upplösning och valet af ett nytt, utgjorde 14 mot 1 af provinsens infödda befoikring — och genom denna öfvervägande majoritet inom representationen hade allmänna l jänkesättet i nedra Canada uttalat sig för inrät t:udet af et: genom val tillsitt lagstiftande råd. Hvad sade väl Brittiska parlamentets förlidea! sommar fatiale resolutioner i afseeude på Ca-i nada? På hvad sätt möttes väl i England dej önskningar, represantanterne af 14 emot 1 afl nedra Canadas befolining yttrat? Jo, genom resolutioner, som öppet förklarade folket i Ca-!: nada, atv hvarje tanka på att erhålla ett genom val tillsatt 1: gstiftande såd, var hädanefter hrlt i och hållet fcuktlos, såvidt sådant berodde moderlandet. Då parlamentet år 1831 st) House of Assembly dispositionen — öfver provinsess inkomster, sade det till House oj Åss., alt: detta sednare skulle hafva samma makt öfver koloniens iakomster, som moderlandets parlament öfver moderlandets inkomster; alt House of Z4ss. skulle hafva makt liksom Underhuset att bevilja och att vägra anslagen : I